Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken blef rysligt arg, om hungriga småpojkar slogo
spikar i en stake och dermed metade till sig potatis
genom lufthålen till gårdens källare.
Och om himlen kunde han icke alls bilda sig någon
föreställning. De saligheter som lågo uppöfver ett rågadt
fat potatisgröt med många breda fläskskifvor ofvanpå,
voro för honom ofattliga.
Då han en dag märkte, att han tyckte nästan lika
bra om torparens Maja, gifte han sig med henne, och det
var i allo ett passande parti, ty hon hade ingenting och
han hade spart ihop jemnt lika mycket.
Och så blefvo både han och hustrun lifegna på
herrgården.
Enligt »Sveriges rikes lag» får intet slafveri finnas
i landet, men Sveriges fattiges lag är ändå mägtigare i
vissa fall, fast den aldrig blifvit skrifven annorstädes än
i sorgsna hjertan och aldrig tryckt utan på dignande
skuldror. Enligt densamma är lifegenskap visst icke
förbjuden, och den småländske jordtorparen intager ett
mycket framstående rum inom de lifegnes klass.
Är han håglös och liknöjd och tillfreds med att
halfsvälta sig fram, så får han vara någorlunda i fred,
men är han nog oförsigtig att vilja arbeta sig upp utur
dyn, och nog oförståndig att genom flit och omtanke
tvinga eländet att sjunka tillbaka några tum i den tarfliga
stugan, strax kommer jordegaren och sätter foten på hans
nacke genom att öka på torpskatten med ett dagsverke
i veckan, ty så snart torparen upphör att svälta, anses
det som ett säkert bevis på att jordegaren blir »bedragen
på sina rättigheter».
Samuel Henriksson var klok; — han höll armodet
i kojan så godt vid magt, att nöden skriade ur hvarje
vrå, och det blef derföre icke tal om att plåga honom
med nya pålagor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
