Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARELENS ERÖFRING. VIBORG8 SLOTTS GRUNDLÄGGNING. !)
handling, hvari namnet Viborg framträder — framhåller konung
Birger dessutom tågets handelspolitiska betydelse, i det han bland
annat säger, att det nya fästet blifvit uppfördt till de „öfver
hafvet seglandes trygghet och frid." x)
Men härmed var kriget på långt när icke slut. Det varade
ännu i trettio år och under dess förlopp fick det nya fästet tvenne
gånger pröfva sin styrka mot ryssarna. Första gången skedde
det redan andra året efter dess grundläggning. Därom heter det
i ryska krönikan: „Oeh de anföllo kraftigt staden om tisdagen i
femte veckan af stora fastan (den 30 mars 1294) och en duglig
karl Iran Klekatschewitsch blef med ett skott från staden dödad
och många blefvo sårade. Samma natt blef det för våra synders
skull töväder, vattnet flödade under staden och hästarna hade ej
något foder, och de tågade bort och kommo alla friska tillbaka".
Slottet hade fått sitt elddop. Andra gången angrepo ryssarna
det år 1322. „Då tågade", heter det åter i ryska krönikan,
„storfursten Jurij med novgoroder till Viborg, den tyska staden,
och angrep den med sex kastmaskiner, ty den var stark, och
många tyskar i staden blefvo slagna, andra hängda och andra
bortförda till Nisovska landet. Och sedan de stått en månad,
belägrade och intogo den icke, men för våra synders skull stupade
där några dugliga karlar".3) Äfven denna gång hade slottet med
heder bestått profvet.
Under den långa krigstiden hade emellertid Viborg redan
hunnit spela en roll också i Sveriges inre strider. Konung Birger,
som uppoffrat sin förmyndare och sitt enda stöd, Tyrgils Knutsson,
åt sina bröders hämnd, hade åt dessa 1308 måst afstå de finska
slotten, bland dem också Viborg. Emellertid synes konungen ej
ens själf mera varit fullt säker om sin borg, efter som han
beträffande densamma måste reservera sig för den händelse att han
ej skulle kunna fullgöra sin förbindelse. Sannolikt hade han ej
heller någon synnerlig lust att afsäga sig herraväldet öfver sin
nya eröfring, hvilken han ock i en ny öfverenskommelse med
’) Bunge U. B. I. 559.
») Suomi 1848 sid. 77.
*) Suomi 1848 sid. 85. — Om tiden för denna belägring får man närmare
underrättelse ur Chronologia vetusta, där det heter: 1322. Georgius magnipotens Rex
Ruthenorum prinio obsedit castrum Viburgerise euni potestate magna in die Clare
virginis — Eodem anno predictus Georgius commisit hellum eum castrensibus
Wiburgensibus et ipse cum multitudine nimia confusus recessit ipso die Gorgonii
marii*. Belägringen skulle s&ledee varat frän 12 aug. till 9 sept. Scriptores medii aevi I; 65.
Slottet» elddop
1294 och 1322.
Dess roll i
Sveriges inro strider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
