Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 FÖRLÄN IN GS- OCH HANSETIDEN.
kirkko1) — en benämning som ofta tillades gillesstugorna,
„killan-kirkot" — föreligger en möjlighet, att vi här hafva för oss stadens
medeltida gillesstuga, där de själamässor och vigilier höllos,
hvilka gillesbröderna 1485 instiftade och som stadens skolmästare
åtog sig att ombesörja med biträde af sex af sina elever eller
smådrängar.’)
Slutligen funnos i hvardera ändan af staden, i trakter, som
åtminstone under periodens tidigare skede ännu måste betraktats
såsom dess utkanter, tvenne märkeliga byggnader, hvilka icke
litet bidrogo att gifva densamma dess medeltida prägel, nämligen
de båda klostren. På norra stranden till vänster om karelska
vägen, då man kom från slottet, låg — på sedermera ryska
skolans tomt — det gamla fransiskaner- eller gråbrödraklostret.
Nämndt redan 1403 synes detta kloster, som troligen i likhet
med stadens andra offentliga byggnader ursprungligen varit
uppfördt af trä, på 1440- och 1450-talen blifvit — såsom man
under medeltiden uttryckte sig — muradt, d. v. s. byggdt af sten.
Kyrkoherden Makerland i Åyräpää testamenterade nämligen 1445
till dess ^byggning" 10 silfverskålar och 4 hästar, tilläggande,
„och vill gardieknen mura klostret såsom han hafver sagt, då
ser jag gärna att det kommer där till byggning".2) Troligen
verkställdes ock byggnadsarbetet vid denna tid, eftersom någon
nybyggnad af klostret icke senare omtalas. I klosterkyrkan, som
enligt teckningar på 1640-talets kartor var uppförd i medeltida
kyrkostil med murgaflar på de yttre väggarna, skulle „i evig
tid" hållas tre mässor årligen för den mäktige höfdingen Erik
Axelssons själ, såsom han bestämde på sin sotsäng, några veckor
före sin död 1480.
’) A. K. Hirn» bref till K. A. Iiomansson "lt INHS i Topografiska saml. i
Statsarkivet. 15t>7 nämnes „gijlle stnffvurnanna", 5299; 52 v. Ordet ser här nästan
ut som vore det i pluralform. Huruvida dock mer an en gillesstuga funnits, är
osäkert. Däremot nämnes i 1540 Ars räkenskaper: St. Änne och St. Katarinegürdar i
l:sta kvarteret.
*) Klostret nämnes första gängen i trenne pftfvebref, ett af ,0/4 1403, och tvenne
af •/» 1403. Karlssons afskrifter ur Vatikanska arkivet. l)ock torde klostret redan
då någon tid existerat. Af uttrycket ..gamla klostret", såsom det senare ofta
kallades, i motsats mot dominikanerklostret, kunde man nästan tänka sig
möjligheten att »let blifvit grundlagdt redan förr än det sistnämnda, således före 1392.
Se vidare om detta kloster: Leinberg: l)e finska klostrens historia. Det hade
följande gods: Nora, Albrektsö, Uskiniemi, Jurkila, 2 gods i Ävräpää, Metsola
(F. S. A. 36; 49-50).
Gr&brMra*
klostret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
