Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
organisation. Men icke förty påmindes den änna genom
förhållandenas tvång ständigt om sin samhörighet med slottet, dess
första upphof. Så snart fienden nalkades, måste invånarne
ännu taga sin tillflykt till den fasta borgen, där deras fäder bott.
De flyttade då åter dit, lämnande hus och härd öde att sköflas
af fienden. Ett påfvebref af 1449 förordnade ock att alla de
förmåner stadens kyrka och andra helgedomar undfått af den
heliga stolen vid slika tillfällen af exil skulle hafva gällande
kraft äfven i afseende å kyrkan på slottet, där borgerskapets
gudstjänster då höllos.l) Ja — det ser ut som om äfven
kloster-invånarne i farans stund sökt sig skydd bakom slottets fasta
murar, enär en af stenbodarna i den äldsta delen af slottet ännu
på 1600-talet kallades „klöstret", hvilken benämning troligen
uppstått däraf, att den under medeltiden tjäuat de flyktande
munkarna såsom refugium.
Under hemsökelsens tider sammangingo således åter slott
och stad till ett, såsom de ursprungligen varit. I följd häraf
och på grund af de feodala förhållandenas inverkan öfver hufvud
bibehöll staden äfven under tider af fred hela medeltiden igenom
i viss mån sin karaktär af en förstad, en adherens till slottet.
Slutligen drogs den ock genom anläggningen af egna murar och
torn åter in i ett och samma fästningssystem med slottet.
De^sbefsstande. Att staden redan tidigt måste varit på något sätt befäst,
framgår otvetydigt ur handlingarna. I ett påfvebref af 1418
säges att ryssarne med en ofantlig här „belägrat" staden.2) och
1449 heter det, att staden ofta plägade af ryssarne „kringrännas"
och „belägras",uttryck som ju ovedersägligen häntyda på att
fienderna, då de kommo till Viborg, ej hade att göra med en
alldeles öppen stad. Det är dock möjligt att dessa äldre
befästningsverk endast bestodo af palissader och murar af trä, som ej
kunde skydda mot ett allvarligare anfall. Men ju mera stadens
betydelse tilltog, dess tydligare framstod nödvändigheten af dess
säkerställande genom starkare befästningsverk. Den måste genom
murar och torn göras till ett utanverk för slottet, som därigenom
’)–dictum opidum — — se|>e circumvallatiir ac obseditur Ruthenis —,
adeo \it oportet christicolas fugere ad dictum castrum–s/a 1449. Karlssons
afskrifter ur Vatikanska arkivet.
*)–„Cum grandi multitudinc vallaveront" — — ’*/, 1418. Karlssons
afskrifter ur Vatikanska arkivet.
3)–sæpc circumvallatiir ac obseditur–"/» 1449. Karlssons afskrifter
ur Vatikanska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
