Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIBORGARNES STRÄFVAN EFTER DELAKTIGHET I GOTHENHOF. 67
underordnade ställning, sålänge de ej på något sätt vunnit
delaktighet i hanseaternas företrädesrättigheter och sålänge deras
stad ej af hansan var erkänd såsom en laglig transitoort för
dess handel på Byssland. Uttrycket: „de njuta icke städernas
friheter med ryssarne",*) hvarmed deras ställning betecknades,
innehöll tillika ett beklagande af ett sakförhållande, som de gärna
sett afhjälpt. Det var därför naturligt att man i Viborg, som
ju ändock var af så stor betydelse för hansan, började att sträfva
efter en viss delaktighet i dess rättigheter.
Det första steget i denna riktning togs under Krister
Nilssons tid, då man började yrka på samma rätt till begagnande af
det s. k. G-othenhof i Novgorod, som hanseaterna hade. Detta
hof var en gammal köpmansgård med saluhallar, belägen i
Novgorod på stranden af Volchov och anlagd af gottlänningarne
redan på den tid, då denna ö ännu dominerade handeln på
Byssland. Gården var rymlig och försedd med lokaler för ett
stort antal köpmän, som där kunde taga in och utbjuda sina
varor. Den var omgifven af en mur och hade sin egen kyrka.
Sedan emellertid Lybeck vunnit försteget inom hansan, hade
tyskarne, ehuru de också egde ett eget hof i Novgorod, äfven
slagit under sig det gynnsammare belägna Gothenhof och
utestängde nu därifrån alla andra. Hofvet var af de ryska
myndigheterna försedt med ypperliga privilegier, hvilka tillförsäkrade
de handlande, som hade rätt att beträda dess område, stora
fördelar i afseende å handeln med ryssarne. Delaktigheten i hofvet
var därför liktydig med delaktighet i hansans privilegier.
Det var till detta hof viborgarne nu ville öppna sig tillträde.
Då de livländska städernas sändebud midsommardagen 1419 voro
stadda på ett fredsmöte i Viborg, framställde Krister Nilsson
bl. a. yrkande om att hans konungs undersåtar, hvilka denna
gård egentligen tillkom, borde hafva samma rättigheter till dess
begagnande, som köpmännen. Sändebuden hade dessutom under
sin vistelse i Viborg nogsamt erfarit „atfc där fanns folk, som
gärna ville tränga sig in i gården". Synbarligen umgingos de
viborgska köpmännen nu med allvarliga planer att skaffa sig
stadigt fotfäste i den ryska handeln.
Men hanseaterna, som fruktade hvarje konkurrens, gjorde
allt för att omintetgöra den hotande faran. Reval svarade herr
’) Mincs koninges undersoten hir besaten geneten juwer vryheit mit, den
Kyssen nieht. Krister Nilssons bref till Reval *•/, 1425. Bunge VII, 294.
Viborgarne
önska delaktighet
i Gothenhof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
