Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI OCH HANDTVERK.
89
inneha ett sådant jämte en kalkugn. Troligen voro ock de första
handtverkarne egentligen anställda i slottets och slottsherrarnes
tjänst. Men ju mera befolkningen tilltog, desto mera
emanciperade sig ock handtverksståndet från slottet och blef en borgerlig
klass uti staden.
Inom denna klass synas guldsmederna, hvilka under
medeltiden öfver hufvud hade större privilegier än andra handtverkare,
i det de tillika betraktades såsom handelsmän, redan arbetat sig
upp till en icke ringa social betydelse i Viborg. En guldsmed
var mot slutet af 1480-talet borgmästare i staden.
Också skräddarnes yrke torde i staden varit både gammalt
och ansedt, fastän något omnämnande af detsamma ej påträffas
förr än under senaste medeltiden. 1623 var Lars skräddare en
bland de tretton, åt hvilka Gustaf Vasa anförtrodde slottslofven
på Viborg „att hållas grefve Johan tillhanda". 1540 funnos i
staden fyra representanter för yrket.’)
Talrikast representeradt torde däremot redan ifrån början
skomakaryrket varit. Redan 1426 omtalas en Jakob skomakare,
den första till namnet kända handtverkaren i staden. På
1700-talet påstodo handtverkarne t. o. m. att också en skomakare,
Anders Sigfridsson Sehuster, „under hansatiden" varit borgmästare
i Viborg, ett påstående, som de dock icke kunde bevisa, och
hvilket ej heller, för så vidt vi funnit, har något stöd i
handlingarna.2) I slutet af medeltiden torde yrket räknat 6 à 6
representanter, ett antal som dock möjligen ansågs öfverstiga behofvet,
eftersom det i den på 1540-talet utfärdade nya ordinansen
bestämdes att tre skomakare skulle uppehålla ämbetet för meniga
man och ingen borgare hafva våld att sälja någon sko dem till
hinder.3)
En betydlig afsättning för sina tillverkningar torde ock
Bkanngjutarne" och „pottmakarne" haft på en tid, då tennkärlen
voro förhärskande på den förmögnares bord, liksom stenkärlen
på den mindre bemedlades. Af öfriga yrken, som äro
representerade i 1640 och 1641 års margeldslängder och hvilka sålunda
torde räknat sina anor från medeltiden, må nämnas: smeder
’) Ur Viborgs stads acta 1540. Sv. Riksarkivet. Afskrift af margeldsrcgistret
i F. S. A.
*) I händelse vår i noten å sidan 51 uttalade förmodan vore riktig,
kunde dock möjligen Laurentz Schomaker, hvars tillnamn synes antyda att ban hört
till denna handtverkaklass, varit borgmästare i Viborg.
’) A. H. 1, 165.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
