Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.
mjukt kallade sig. Också de vandrade omkring, gåfvo bikt och
utdelade syndaförlåtelse. Deras klosterkyrka vid Karjaportsgatan
nämnes redan 1403, då påfven Bonifacius utlofvade aflat åt alla
dem, som på vissa bestämda högtidsdagar besökte densamma. ’)
Sin största betydelse hade de viborgska klostren såsom
katolicismens yttersta utposter mot schismatikerna och
hedningarna. Sin glansperiod nådde de, såsom staden öfver hufvud,
under Tottarnes och Sturarnes tid. Då var Stephanus Laurentii,
en lärd och inom klostervärlden högt ansedd man, guardian för
stadens gråmunkekloster. Han blef 1478 t. o. m. sin ordens
provinsialminister i Dacien, den högsta värdighet någon finsk
Stephanus’ Laurentii ämbetssigill.
klosterbroder någonsin uppnått. Såsom sådan ledde han ock
förhandlingarna vid särskilda provinsialmöten i norden. Äfven
klostret vid Karjaportsgatan hade en gång, 1486, äran att samla
de nordiska fransiskanernas deputerade till ett sådant
provinsial-möte inom sina murar. 2)
Huru för öfrigt medlemmarne af de båda med hvarandra
täflande ordnarne trifdes tillsammans inom Viborgs trånga murar,
därom lämna häfderna ingen upplysning. Kanhända var
förhållandet dem emellan icke alltid det bästa; och det är möjligt, att
’) Karlssons afskrifter. Päfvebrefvet af "/» 1403. Egendomligt är att detta
kloster senare, under slutet af 1500-talet äfvensom på 1600-talet, vanligen kallades
„gamla klostret" till skilnad frfln dominikanerklostret. Man vore häraf frestad’antaga
att traditionen velat framställa detta kloster t. o. ni. sftsom äldre än den 1392 anlagda
syskonanstalten.
*) Leinl)erg: De finska klostrens historia, sid. 115—116.
Klostrens
verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
