Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLOTTET. ST. OLOFSTORNETS OMBYGGNAD.
127
bombardemang ’). Slutligen fanns där på slottet en massa
byggnader af trä, hvilka alla i likhet med en del af stenhusen voro
mer och mindre förfallna, äfven om man får antaga att Gustaf
Vasas yttrande att „mest alla husen och rummen" på slottet
voro taklösa och nedrötta <2) innebar en öfverdrift.
Det var nödvändigt att icke allenast reparera hvad som
repareras kunde utan ock att delvis ombygga de gamla
fästningsverken eller h. o. h. ersätta dem med nya, uppförda efter tidens
fordringar. Med ett ord, det var på tid att den feodala borgen
ombildades till ett för tiden modernt fäste. Under hela perioden
fortgingo därför oafbrutna befästningsarbeten på slottet, af hvilka
de viktigaste voro S:t Olofstornets ombyggnad och mantelmurens
ersättande med vallar och postejer eller bastioner.
Redan 1546 skref Gustaf Vasa att på slottet skall finnas
ett högt torn dock med svag mur, hvarför han befallde att det
skulle göras något lägre och innantill fyllas med sten, så att
det blefve fast och starkt „att därpå godt och väldigt grofskytt
brukas kunde" 3) — en befallning som han efter sitt besök i
Viborg 1556 förnyade 4). Arbetet kom dock till utförande först
under hans efterträdare och räckte i fyra år 1561—1564.
Tornets öfre del nedrefs då ända till andra våningen. Sedan
åter-uppbyggdes tredje och fjärde tornvåningen ännu i fyrkantig form,
medan de tre öfversta våningarna och vinden uppfördes
åttkantiga à). Därmed hade det stora tornet fått det utseende det
ännu i våra dagar eger. Taket beslogs med takbly, som
konung Erik sändt ifrån Stockholm, och tornet pryddes enligt
konungens befallning med rikets vapen „tre kronor" 6), också det ett
’) A. H. IX, 87 (sidd. 300—301). Konung Gustafs bref till Klas
Kristers-son ’*/,1558. Konungen befaller att „de höga och onyttiga torn där äro måtte blifva
afrifna".
*) A. H. VIII, 12a Gustaf Vasa till Per Brahe ’/,„ 1555.
’) A. H. I, 159. Konung Gustafs bref till Måns Nilsson och Gustaf Fincke
"/, 1546.
’) A. H. IX, 87 (sid. 300). Konung Gustafs bref till Klas Kristereson "/»1558.
Enligt detta bref skulle ock konungsgemaket flyttas bort ifrån tornet „och ned
båttre uppå den andra sidan vid borggården".
*) Hackman: Viborgs slotts byggnadshistoria. Manuskript i Fornm. för.
*) A. H. X, 40. Hackman anser att hufvudbyggnaden på slottet redan på
1500-talet hade sin nuvarande höjd, utom att på den närmast intill Olofstornet
liggande delen en våning tillbyggdes. 1588 byggdes sidoflygeln mot Åbo bro.
En krans af tinnar synes hafva prydt slottets öfversta våning ända till 1563, då de
nedbrötos för att lämna material till S:t Olofstornets ombyggnad.
St. Olofstornets
ombyggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
