Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
ÖFVERGÅNGSTIDEN.
net utöstes ur detsamma. Sedan uppfördes på den uttorkade
bottnen en låg vallmur tvärs öfver sundet, hvarpå
pålväg-garna aflägsnades så att vattnet åter flöt tillsammans. I samma
räkenskap talas därjämte om murningen af „en gång under
vallen mot staden". Med vallen mot staden kan på detta ställe
knappt förstås något annat än nyssnämnda föreningsbank, genom
hvilken således lönngången torde blifvit ledd 1). Tunnelns ingång på
slottssidan synes på folkspråket hafva kallats „Matin reikä", en
benämning som ofta återkommer i 1600-talets räkenskaper såsom
betecknande ett ställe, hvilket låg strax invid den emot staden
vettande bastionen. Däremot känner man ej med visshet, på
hvilket ställe i staden lönngången slutade 2). Traditionen
utpekar dock främst en källare i n. v. Peranderska huset midt emot
högvakten såsom utgångspunkt för en underjordisk gång till
slottet 3).
’) 1561 heter det: ähr kommit till–-vallen emillan slottet och staden
vid gamla slottsporten daxwerke 2,558 (F. B. A. 5219; 78 v.) äfvensom: ,,ähr
koni-raidt att hugga ett Rute wirche wdii wallén emillan slottitt och stadenn daxuercke
867 (5219; 79 v.), eller — såsom uttrycket lyder på ett annat ställe — ähr kommit
pft wallén emott staden till ett Rute wircke som jordcnn wdii fyllas schall stockar
475. 1562 säges pä samma sätt: är kominith til graffwen och muren Emillan
Slottet och Staden til att bära steen och kalk och vtösse watneth aff graffuen
Dagz-wereke 3994 (5237; 105} äfvensom: är komith til thett Rute wirckitt som ophuggit
bleff emott staden stockar 798. Af ofvanstående synes således att den då i sundet
uppförda banken i räkenskaperna kallades än „vallen (1. inuren) emellan slottet och
staden", än „vallen (1. muren) emot staden". Då det alltså i 1561 års räkenskap vidare
heter: ähr kommitt till att mura gainbla slotz porttenn igenn–-och enn
gånng wnnder wallén emott stadenn kalck 89 l:r" (5219; 107), kan man omöjligen
få någon annan föreställning än att gången murades under eller rättare sagdt genom
nyssnämnda föreningsbank. Ledare för arbetet var byggmästaren Hans Mess eller
Johan de Pörte.
*) 1562 års räkenskap upplyser oss blott att Matts Mattssons och Hans
Viro-lains gårdar måste flyttas „undan muren som går emellan staden och slottet". Likaså
måste borgmästaren Ambrosius Gentz utrymma sin gård „för slottets skull". Men
då vi ej närmare veta hvar dessa gårdar varit belägna, är därigenom intet vunnet
för frågans lösning. (F. S. A. 5237; 107, — 5237 ; 95, — 5219 ; 80 v.). Såsom
p)at«er, där lönngången utmynnat, har af traditionen också uppgifvits än f. d.
bi-skopshuset, än gamla domkyrkan, än Sohröderska huset m. fi.
") Lönngången emellan slottet och staden ointalas sedan i 1603 års räkenskap
där det bl. a. heter ,,är kommit på en lönngång emellan slottet och staden att täcka
med sågebräder 300, tjära 3 tnr". 1622 säges åter: att täckas lönngången emellan
staden och slottet, däraf taket förfallet var, sågebräder 80 st:n. Häraf ser det ut
sora om lönngången haft ett yttertak, måhända vid hvardera uppgången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
