Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
öfvergångstiden.
åter med kraft ihop med både nya och gamla mnrar. Arvid
Tönnesson var, skrifver han själf, ständigt öfverlupen med
krigssakerna vid Viborgs befästning. Åren 1608 och 1609 kommo
åter på vallarne 3,600 à 3,600 kronodagsverken medan
borgerskapet fick arbeta det vanliga antalet ett par tusen dagar om året.
Och man må ej tro att borgerskapets arbetsskyldighet var
fullgjord med de dagsverken detsamma utgjorde på den nya
vallen och vid tegelbruket för kronans räkning. Långt därifrån.
Under hela perioden måste staden därutöfver draga försorg om den
gamla stadsmurens och de gamla tornens underhåll. Detta
betraktades såsom stadens ensak och i dess budgeter voro
arbetslönerna, som för detta ändamål utbetaltes åt murmästare,
timmermän och arbetare, städse årets största utgiftsposter.
Än gällde det att reparera de gamla tornen: 1640 S:t
An-derstorn, 1545 Rådsens torn, 1559 Pampala torn, 1560 Vinters
torn, 1695 Håkan sportstorn, 1605 Lakamunds torn o. s. v. Än
skulle gamla stadsportar igenmuras och nya upptagas: 1542
igenmurades Romareporten, 1564 igenmurades likaså Nyporten och
en ny Nyport öppnades ett stycke därifrån. Än måste den gamla
mantelmuren lappas, täckas och pinnas, eller förses med nya
vandringar, bröstvärn och skyttehål. 1583 hade en del af
muren nedslagits af en svår storm och måste nybyggas. 1607 hade
åter en del af muren mellan torget och Vattuporten nedfallit i
strömmen, o. s. v. ’). Med ett ord, det var ett årligen
återkommande arbete, som aldrig tog en ända.
Med sitt efter den dåtida italienska fortifikationskonstens
fordringar befästade slott och med sina nya utanverk, så i söder
mot Äyräpääsidan som i norr vid Siikaniemi, utgjorde Viborg
nu en fästning af aktningsvärd styrka. De nya snörräta murarna
med sitt grönskande krön, gråstensbastionerna med sina gapande
kanongluggar, stucko på ett egendomligt sätt af emot de
medeltida tornen och murarna, hvilka stodo sida vid sida med dessa
den nya krigskonstens anläggningar. Utan att afkläda sig den
gamla krigsrustningen hade slott och stad omgjordat sig med en
ny för att kunna motsvara sin bestämmelse att värna rikets
gräns och vara en nyckel för detsamma. Liggande endast några
mil från gränsen, måste Viborg nu, liksom under medeltiden,
ständigt vara beredt att se fienden under sina murar. „ Viborg
’) So stadsräkonnkaperna för Viborg för ofvannämnda åren i F. S. A.
Arbetena p& de
gamla murarna.
Viborg
fortfarande en
gräns-fästning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
