Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SISTA STÅTHÅLLARNE. STADENS NYA PRIVILEGIER. 167
något sätt klandra hans åtgärd. Ty Vildeman, hvilken såsom
ståthållare inlagt stora förtjänster om länet bl. a. genom
kommunikationernas förbättrande medels anläggandet af landsvägar
som skulle ersätta de alltmer uppgrundande flodvägarna, åtnjöt stort
anseende hos höga vederbörande.
Det var tydligt att ståthållarnes makt ej var tillräckligt
begränsad blott och bart genom den dem ålagda
redovisningsskyldigheten. Deras befogenheter måste lagligen bestämmas och
begränsas såväl uppåt som nedåt genom införandet af en ny, på
förordningar och instruktioner grundad författning. I och med
dessa reformers införande, hvilka beredde medborgarne den
trygghet under lagens skydd, som är det moderna samhällets
lifsvillkor, hade åter en ny tid inbrutit såväl för landet i dess helhet,
som ock för Viborgs stad.
Den relativt stora maktbefogenhet, som slottshöfdingarna —
såsom vi funnit — ännu under denna tid tillvällade sig, gaf
dem fortsättningsvis tillfälle att utöfva ett icke ringa inflytande
också på stadsstyrelsens gång. Detta så mycket mera som de
förbehåll, under hvilka staden på denna tid af kronan erhöll sina
privilegier och förmåner, gaf dem en osökt anledning att blanda
sig i dess affärer. Staden hugnades nämligen rundligt med
inkomster och gods — men städse på villkor att de häraf
flytande medlen skulle användas till dess befästande och bebyggande.
I de flesta fall ålades staden ock redovisningsskyldighet för sina
inkomster och utgifter. Gustaf Vasa gaf staden 7/g 1542 nya
privilegier 2), „efter det" — såsom det hette — „att icke
allenast förenämnda stad utan jämväl den meniga hela landets höga
nödtorft kräfver och fordrar, att samma vår stad måtte förbättras
och tillväxa med goda borgare och befästning". Den viktigaste
punkten i brefvet innehöll, att staden fick behålla konungens
margeld och saköre „uppå det staden måtte förbättrad och be-
’) Stranda härads ting "/» och ’—’/a 1661. „I Arvid Tönnessons tid, när
vägarna här i länet begynte till nägot förbättras".
’) A. H. I, 131 Privilegiebrefvet innehöll följande punkter: l:o att ingen
köpslagan finge bedrifvas ä landet, utan endast i Viborgs stad; 2:o att fisk och feta
varor ej finge utföras frän Karelen annorstädes än till Viborg och ,Jbit in i riket;"
3:o att Viborg skulle hafva frimarknader i Jääskis, Lappvesi, ÄyTäpää och
Veckelaks (eller Viborg); 4:o att socknekrögarnes antal ej finge öfverstiga 3 eller 4 i hvar
socken; 5:o att bönderna ej skulle fft bruka nägon seglation utom lands; 6:o att
nägot landsköp ej finge öfvas; 7:o att staden skulle vara fri för skjutsfärder, utom för
konungens ämbetsmän; 8:o att ryssar och gäster ej skulle idka handel med hvarandra,
utan med borgarna, och 9:o att markgelden och sakörena skulle tillfalla staden.
Stadens nya
privilegier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
