Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELSVÄGARNA.
191
blef denna handelsväg alltmer stadens förnämsta guldåder. Längs
den infördes inlandets värderika produkter, som de viborgske
köpmännen sedan med stor vinst föryttrade åt utlänningen. I
anseende till denna handelsvägs stora betydelse var det ock
under denna tid fråga om kanaliserandet af densamma. Redan
Gustaf Vasa, skarpsynt i allt, synes kort före sin död egnat
denna viktiga kommunikationsfråga sin uppmärksamhet. 1560
utanordnades från slottet dagsverken „till Lappvesi gräfning" *),
ett arbete, hvarmed måhända afsågs återupptagandet af Erik
Turessons afstannade verk. Med konungens bortgång synas dock
planerna åter hafva graflagts. Men Karl IX, i så mycket sin store
faders efterföljare, upptog ånyo frågan på dagordningen. 1607—
1608 ledde å kronans vägnar Bengt Söfringsson Juusten och hans
broder borgmästaren i Viborg, Klemet Sigfridsson, kanalarbetet
emellan Lappvesi och Juustila å, hvilket dock äfven denna gång
— troligen af brist på medel — afstannade, förrän man kommit
till något resultat2). Viborgarne fingo sålunda fortfarande
ridande färdas upp till Lappvesi marknad och om vintern med
slädar forsla sina varor ned till staden.
Men ju svårare det blef att under de förändrade
förhållandena komma till rätta med de gamla flodlederna och ridvägarna,
dess mera började man egna uppmärksamhet åt nya landsvägars
anläggande. Arvid Tönnesson Vildeman synes såsom viborgsk
ståthållare till fullo insett den nya tidens behof i detta afseende.
Det heter uttryckligen att under hans tid kommunikationerna i
länet först begynte förbättras 3). Då ombyggdes ock „stenbron",
hvilken ett häftigt flödvatten förstört, bortförande i sina vågor
själfva Arvid Tönnessons stallmästare. Viborg förblef sålunda,
tack vare de nya landsvägar, som då öppnades, och de nya broar,
som då byggdes, fortfarande centralpunkten för östra Finlands
rörelse och trafik. De förbättrade kommunikationerna i förening
med den inhemska handelns stigande betydelse bidrogo helt
säkert att göra Viborg mera lockande för utlänningen än det
varit förut.
’) Slottsräkenskaperna för 1560. F. S. A. 5197.
*) Karl lX:s kanalanläggning låg 2 kilom, österut från Van ha kaivanto och
kallas af folket Pontuksen kaivanto. Vexionius säger om bemälda kanalarbete: et
suecessisset, cum diminuatione tamen aquarum ad Kexholm. F. A. T. 1853. n:ris
116—118.
*) Stranda härads och Viborgs sockens tingsprotokoll för "/, och 1 */, 1661.
— I Arved Tönnesons tid, när vägarna här i länet begynte till något förbättras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
