Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
ÖFVERGÅS OSTIDEN.
värde, införde de flesta tyska gästerna varor för lika många
tiotusental mark.
Men om det 1568 varit lif och rörelse i Viborg, blef sådant
i ännu högre grad fallet följande år. ßedan tidigt i maj
inkommo en mängd skepp från Danzig, Lybeck, Hamburg,
Köpenhamn och Holland, och dagligen väntades flera, som de redan
ankomne sade vara på vägen. Slutligen inseglade om sommaren
i stadens hamn en hel hanseatisk „flotta", kommande från
Lybeck, måhända första och enda gången Viborg besökts af en
sådan. Inalles ankrade under året 100 skepp uti hamnen, och
inemot 90 köpmän från Lybeck och andra tyska städer —
oberäknadt holländare och dem af andra nationer — voro stadde
i staden. Flere stannade där öfver vintern för att drifva
grosshandel med ryssarne. På en enda dag, den 7 juni, anlände
icke mindre än 86 rysselodjor. Återigen blef konungen
ängslig. Horn måste upprepade gånger försäkra honom att ingen
fara var på färde. Krigsfolk och galejor behöfde alls ej
sändas till Viborg, ty Horn hade sina jakter liggande ute på
strömmen med deras fulla krigsrustning och stark vakt både
natt och dag, så att de främmande intet obestånd kunde
komma åstad.
Importens värde steg — oberäknadt ryssarnas införsel —
detta år till den kolossala summan af inemot 600,000 mark ’).
Ensamt saltinförseln uppgick till 46,389 tunnor och 6,000 stycken
tyger infördes utom lika många tusen alnar. Främlingarnes
mängd var så stor att slutligen t. o. m. Horn var betänkt på
att för deras, såväl tyskarnes som ryssarnes, räkning uppföra
tvenne väldiga „gästhof" på Siikaniemi eller i Pantsarlaks, för
att hindra stadens öfversvämmande af utlänningarna. Det är
sannerligen troligt att Viborg aldrig förr eller senare — relativt
taget — sett någonting så storartadt i handelsväg som detta år.
Men den som ej var nöjd med dessa lysande
handelsförhållanden, var konungen, ty de kullkastade alla hans älsklingsplaner
beträffande den inhemska handelns höjande. Det var ju
otänkbart att svenskarne — för att nu icke tala endast om viborgarne —
skulle mäktat behärska en så gigantisk rörelse och bringa den i
sina händer. På Strängnäsmarknaden hade väl beslutits att en
bestämd taxa skulle sättas på alla varor, så att tyskarne ej ge-
’) 600,000 = 5 7, ü 6 miljoner mark i våra dagar.
Gustaf Vasas
missnöje med
den viborgska
handeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
