Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELNS FRAMSTEG.
199
allt hvad han kunde för att länka trafiken i dess gamla gängor
igen. „Efter vi kunna tänka" skref han 1561 till Hästesko, „hvad
skada, som hafver efterföljt den stora tull både de inländska och
de utländska uppålagd var där i Viborg, därigenom den
påbegynta handel, som för någon tid upprättades därsammastädes, utan
tvifvel blef afslagen, så på det att borgarne ännu måtte komma
sig desto bättre före och de främmande härefter dess större
tillsökning därhädan göra måtte, hafva vi för godt ansett att
bägge parterna måtte oss till en behagelig tid blifva fria från
all tull och synnerligen så många af de främmande, som hafva
lust och vilja att blifva besittande där i staden. Vi förse oss
ock att våra undersåter skola hafva någon profit häraf, de tyske
skulle ock utan tvifvel större tillföring göra därhädan än som
härtill skett är" l). Vid sin kröning 1561, och senare 1564,
förmådde han hansestäderna att afstå från handeln på Ryssland
och i stället med sina fartyg segla till Reval, som numera
underlydde Sverige, och Viborg -).
Också tilltog handeln åter så småningom och antog, trots de
ständiga krigen, i hvilka Sverige på den tiden var inveckladt, en
allt jämnare karaktär. Redan 1562 yttrar konungen i ett bref till
Hästesko sin glädje öfver att handeln med ryssarne i Viborg
kommit i gång igen såsom tillförene. Om borgarne ej hade
råd att lösa sig de ryska varorna, så lofvade han bestyra om att
från Stockholm och andra städer skulle komma sådana, som
kunna inköpa dem :i). Men om man får döma af
skeppslängderna dröjde det ej länge, innan viborgarne kommo tillrätta
utan sådan hjälp, ty under senare delen af 1500-talet nämnas
där ytterst sällan något skepp, som kom från Sverige. Staden
besöktes så godt som uteslutande af tyskar och holländare
äfvensom ryssar.
Då tyskarne och holländarne kommo till Viborg, bodde de
vanligen på sina skepp, därest de ej blefvo vinterliggare, i
hvilket fall de bland stadens köpmän hade sina värdar, hos hvilka
de bodde och hvilka skulle ansvara för dem. I allmänhet gällde
som regel, att de ej skulle få ligga längre än 6 veckor i staden.
Det var dem ock förbjudet att hålla öppna bodar och att handla
’) A. H. X, 3.
*) Flintenberg. Om Hansestäderna» handel med Sverige. Vitt. Akad. hdl:r
II, 324.
’) A. H. X, 13.
Utlänningarna i
Viborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
