- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
209

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÖFARTEN.

209

En af de viktigaste frågor, som uppställde sig’ för
borgerskapet, då det tog ihop med sin aktiva utrikeshandel, var den,
huru det ock i afseende å sjöfarten kunde göra sig oberoende
af tyskarnes förmedling. Med de gamla skutorna kom man i
regeln ej längre än till Beval, där det var nödvändigt att
befrakta tyska skepp, om man ville segla längre västerut. Gustaf
Vasa yrkade därför enständigt på att borgarna borde bygga
sig skepp, som kunde segla både på Östersjön och Västerhafvet,
till Lybeck och än bättre till Holland, så att man sluppe att
betala frakt åt utlänningarne. En läst salt kostade i Lybeck
år 1559 35 eller högst 40 mark och kunde säljas i Viborg åt
ryssarne för 70 eller 76 mark, men frakten, som utgjorde 20
mark, slukade för borgarna största delen af vinsten

Eedan 1556 anhöllo borgarne hos konungen att få befrakta
ett stort skepp, som han nyss låtit bygga i Viborg, för en resa
till Tyskland, men konungen, som hellre sett att de med ens
seglat till ■ Holland, där saltet ficks ännu billigare än i
Lybeck, svarade afböjande, för så vidt de ej ville segla „västvart",
d. v. s. utom Sundet 2). Under de stora handelsåren 1658 och
1659 fanns det i Viborg endast ett någorlunda starkt skepp,
som kunde löpa så stor sjö, att det tog passbord till Lybeck.
Men också det hade oturen att haverera vid Högland, så att
det näppeligen kunde hålla öfver, tills det slapp in i Revals
hamn, där godset måste läggas upp 3). I slutet af 1570-talet
byggdes emellertid i Viborg tvenne stora skepp, det ena för
stadens räkning 4), det andra af ett rederibolag, till hvilket hörde
Bertil Jönsson, Tönius Nylander, Henrik Lang eller Virolainen
och Hans Persson Näätäin. Men det ser ut som om intetdera
af dessa fartyg någonsin för borgarnes räkning kommit att
segla „västvart". Stadens skepp måste nämligen upplåtas för
kronofrakter och förgicks en stormig natt 1583 i själfva
Viborgs hamn Bolagets skepp åter inköptes af kronan så snart
det blifvit färdigt (1579)°). Men det dröjde ej länge innan
nya fartyg, afsedda för „västfarten", byggdes af stadens köpmän.

’) Kla» Kristerssons registratur "/, 1559.

’) A. H. VIII, 103.

*) Klas Kristerssons registratur ’/10 1558.

’) F. S. A. 5447; 4, 5, 9; 25, 42, 47 o. 61

*) F. S. A. 5447, 108.

’) R. R. "/« 1579;

Sjöfarten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free