Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELN MED LANDTMAN.
211
kommande fartygen, hvilkas antal ungefär var detsamma, som
de afgåendes, utom för krigstiderna på 1590-talet, då i medeltal
endast 9 à 10 skepp inkommo per år, hvaraf 3 från Holland
och lika många från Lybeck, äfvensom 1 från Reval. Vi finna
häraf, huru under periodens lopp Reval, som under
medeltiden varit viborgarnes allt i allom, nu trädde tillbaka,
lämnande platsen åt Lybeck och Holland, hvilka tämmeligen jämnt
sig emellan delade den rörelse, som förut så godt som hel
och hållen kommit Reval till del 1).
Sådan var i hufvudsak utrikeshandelns och sjöfartens
utveckling under denna period. Omfattningen af denna handel
var kanhända icke alltid så storartad som under medeltiden,
men i dess ställe hade den blifvit mera stabil ooh mera viborgsk.
Också handeln med landtman undergick under denna period
stora förändringar. Redan den gamla stadslagen innehöll —
såsom vi erinra oss — förbud emot landsköp. Under medeltiden
hade dess bestämningar dock ej så noga iakttagits. Icke
allenast bönder, utan ock fogdar, länsmän, präster och adelsmän
hade skaffat sig varor från Reval och såsom något slags
kvasi-köpmän kommersat i bygderna till borgarnes icke ringa skada.
Detta missförhållande ansågs vara en af hufvudorsakerna till
Viborgs städs „fattigdom och besvekning".
I nya tidens början synes det onda hellre till- än aftagit.
Bönderna vid sjökusten, såväl i Björkö och Itäranta som ock i
Vederlaks och Veckelaks, voro stora skeppsredare och köpmän.
De foro på handelsresor till Estland och Stockholm. Bär såg
Gustaf Vasa deras skutor. „De voro" tyckte konungen, „väl
beseglade, ändock de icke med något stort prål byggda äro".
Oaktadt han eljes ej var någon vän af bondeseglationen, blef
han dock mycket intresserad af de viborgska allmogeskutoma
och menade, att sådana farkoster „väl skulle rimma sig i sjön,
om de blefve byggda med godt och tätt öfverlopp och så stora
att man kunde hafva på dem tre master och tre segel, som är
fock, skönevall med toppsegel, och mesan". I sin ifver att få
i gång en af hansan oberoende handel var han t. o. m. hugad att
se genom fingrarna med bönderna och låta dem segla med
trävaror „västvart" och hämta därifrån igen salt och andra varor,
som de där kunde få för billigare pris än i de tyska städerna vid
’) So tuliräkenskaperna.
Handeln me<l
landtman.
[-Bondeseglationen.-]
{+Bondeseglatio-
nen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
