Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
ÖFVERGÅS OSTIDEN.
Om vi betänka alla de svårigheter kyrkan och skolan under
dessa tider hade att genomgå — de olika religionspartiernas
inbördes strider, det viborgska kyrkostiftets ofullständiga
organisation, de utländska studiernas besvärligheter — så är det icke
under om resultatet af de andliga institutionernas arbete icke
blef fullt tillfredsställande. År 1629 säger biskop Rothovius
om den viborgska kyrkans och skolans tillstånd i början på
1600-talet, att det „är föga om den Viborgs skola, såsom ock in tota
illa superintendentia är förfallen all disciplina ecclesiastica", och
han tillägger: „om icke nu af H. K. M. blifver gjordt förbud,
då skola alla de odugliga djäknar i Viborg äro, löpa till Reval,
Riga etc. och låta sig ordinera såsom här (d. v. s. i Åbo) skedde
ante meum adventum"
Också har det nyvaknade andliga och litterära lif, som
under renaissancens tid gjorde sig gällande öfverallt på
vetenskapens och konstens område, lämnat få spår efter sig i stadens
kulturella sträfvanden. Med undantag af biskop Juustén, som
blef en af den dåtida litteraturens heroer, men hvars
verkningskrets för det mesta låg utom hans fädernestad, förtjänar att
ihågkommas endast skolrektorn Christianus Bartholdi, som var en af
deltagarne i den finska bibelöfversättningen. Från konstens
område må här endast nämnas att Kristoffer Målare — ovisst dock
om han var stadsbo — 1B72 prydde slottets kyrka med en tafla
och dekorerade dess predikstol 2).
Sedernas råhet. Likasom mångt och mycket i stadens yttre och inre
förhållanden under 1500-talet ännu påminde om medeltiden, så var
ock fallet med seder och bruk. Lifvet var öfverhufvudtaget
bullersamt och kärft. Vid minsta anledning var man färdig att
skrida till handgripligheter, icke endast då man „satt i ölbänken",
där det ofta slutade med att deltagarne i gelaget profvade
ölstopen på hvarandras hufvudskålar. isynnerhet blefvo gästabuden
’) »Viburgenses» vid utrikes universitet under perioden voro: Simon viburgensis
(Wittenberg 1533), mr Sveno viburgensis, Paul Juusten (Wittenberg 1543,
Greifswald, Rostock och Königsberg), Erasmus Andreæ (Rostock 1669), Sigfridus Benedict!
(Heidelberg 1580), Christianus Bartholdi (Rostock 1580), Theodoricius Petri Ruuth
(Rostock 1581), Johannes Petri (Rostock 1585), Ericus Simonis (Rostock 1592), Simon
Johannis Carelius (Rostock 1605), Johannes Bartoldi Ruuth (Rostock 1606), Andreas
Johannis (Rostock 1607), Henricus Martini Fatebur (Rostock 1608, Frankfurt a. O.
1610, Wittenberg 1614), Christianus Bröijer (Helmstädt 1609) och Mathias Jaeobæus
Tolja (Rostock 1614).
’) Melander: Muutama tieto Viipurin koulusta 16 sataluvun alkupuolella.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
