Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
ÖFVERGÅS OSTIDEN.
fick t. ex. Henrik Kostiain, som på sin tid var en af stadens
styf-vaste affärsmän, en blodig bane, hvarpå hans dråpare sluppo ur
affären med blotta mansboten. 1561 föll Pyssylä Eskil för Sigfrid
Mårtenssons hand och 1584 Kokkila Tomas likaledes för Olof
Purtains *).
vidBkepoise. Med deras våldsamhet kunde endast mäta sig deras vid-
skepelse och fruktan för allahanda järtecken och trollkonster.
1556 hade en komet varit synlig, hvilken stått på himlen ifrån
nordost till sydväst. Ett sådant järtecken ansågs betyda
något synnerligen ondt och Gustaf Vasa måste för att lugna
allmänheten tillsäga prästerskapet om allmänna böners hållande
i Viborg, likasom äfven annorstädes i riket 2). På 1580-talet
hade en glasmästare tagit en bondes häst från slottet för att
resa till Mohla. Men då han kom till torget, störtade hästen
stendöd till marken. Där var då mycket folk församladt och
allas mening var att det skett utaf „lappskott". Lapparne
ansågos nämligen genom sina hemliga konster kunna åstadkomma
nästan lika mycket ondt som själfva trollkarlarna. De
sistnämnda förföljdes såsom den ondes bundsförvanter med eld och
svärd. Också Viborg har sett bålen tändas för dessa olyckliga.
1605 fick skarprättaren — såsom det helt lakoniskt heter i en
räkenskap — 1 daler för det han „brände och rättade två
trollkarlar".
Klädedräkt. Till sitt yttre presenterade sig den tidens förmögna borgare
helt myndiga i sina dyrbara dräkter. En röck eller kjortel af
rödt engelskt, fodrad med kattskinn och besatt med „posementa,
hosor af brunt neriskt och en silkes braunschweighatt nämnas
omkring 1600 såsom de förnämsta plaggen i en burgen mans
garderob. Moderna under senare delen af perioden voro ock
rockar af „insprängdt kläde, fodrade med räfvar och besatta med
snören och litzer". Fruntimren åter buro till sina
skinnbe-brämade sammetsdräkter vanligen ärmar och lif af röd atlas.
Särdeles lade man an på bröllopsdräkterna, till hvilka
vanligen tyger och tillbehör enkom rekvirerades från Tyskland. 1600
införde t. ex. Hans Thesleff „till sin bröllopskost" 7 alnar
siden-dort, 1 aln sammet, 5 alnar sidensnöre och ett par garnstrumpor,
förutom diverse andra artiklar ;!). 1615 inrekvirerade för samma
’) Saköreslängderna för resp. år.
») A. H. IX, 53.
’) Tuliräkcnskaperna för nämnda år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
