Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
brunno. Med hvilken hastighet det lössläppta elementet rasade,
kan man bedöma däraf, att biskop Bjugg var nära att blifva
innebränd i sitt eget hus — biskopshuset. Antalet nedbrunna
hus uppgifves till 300. Af hela staden fanns inom de gamla
murarna intet annat kvar än de „bara tomterna" — förutom
några små gårdar vid södra sluttningen af Klockberget. Skadan
var enorm och regeringen måste bispringa de brandskadade med
nya friheter1).
Men efter denna olyckshändelse, som åter rensade terrängen,
fick regularitetsverket ny fart. Byggningsborgmästaren,2) som
redan tidigare visat sig mycket nitisk vid stadens nybyggande,
dref nu med kraft på arbetet. Gator refvos och hus flyttades,
stenar brändes och berg sprängdes3). T. o. m. trakter, som förut
blifvit tämligen oberörda af nydaningen, såsom de tätt bebyggda,
mest af fattigt folk bebodda tomterna vid klosterkyrkan, blefvo
nu indragna i den allmänna omställningen. Så tillsades t. ex.
1663 timmerman Matts Timoi att uppbryta sin byggnad,
„eme-dan den plats kommer under gatan förmedelst regularitet". Först
i slutet af 1660-talet upphör småningom i handlingarna talet
om regulariteten, hvaraf kan slutas, att arbetet då i hufvudsak
måtte ansetts såsom genomfördt. Men ännu långa tider, ja hela
perioden igenom, arbetades på de nya gatornas stenläggning, de
offentliga husens restaurering m. m. ’
I sammanhang med regularitetsverket upptogs frågan om
stadens bättre bebyggande. Främst gällde det naturligtvis de af
elden 1627 och 1628 härjade offentliga byggnaderna. Rådhuset,
som < troligen förstörts 1628, var såsom måhända endast
provisoriskt uppfördt ytterst bofälligt, så att rätten ofta höll sina
sammanträden än på slottet, än på stadskällaren, än hos enskilda4).
Troligen var det Per Brahe, som i sammanhang med
regulari-tetsplanerna ledde tanken på uppförandet af ett nytt rådhus af
sten. Efter något tvekande och sedan kronan 1643 medgif-
’) 8e om brandon närmare i Lagus: Ur Viborgs historia, sid. 112—113.
s) Johan Cröell.
3) R. p. "I, 1054. Pft Antoni Borchardts tomt skulle bortbrännas en klippa
mot biskopshuset, 14 famnar lång wh 6 famnar bred. Då de betingade
arbetskarlarna emellertid ej kunde utföra arbetet., hvrdns en karl „som sprängde" bort
berget.
’) T. ex. i borgmästaren Thiles hus, i Håkanportstorn, hos borgmästaren
Plan-tin o. s. v.
Reguluiteten
genomförd p&
1650-talet.
l)et nya
ridhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
