Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
tre sablar, Slangs harneskklädda riddare med ormen, Arvid
Tön-nessons „vilde man", Bertil Perssons trenne rutor o. s. v.
Golfvet af hufvudgången och sidan mot norra muren var betäckt af
talrika grafstenar med inskriptioner till de under kyrkan
begraf-nas minne 1). „Huru många ordtt, säger Haveman, då han talar
om kyrkans prakt, „skulle ej behöfvas för att beskrifva alla
enskildheter, de starka hvalfven, de väldiga klockorna, den lysande
predikstolen, den konstfullt gjorda orgeln"2).
Utanför omgafs kyrkan af en kyrkogård, som var kringbyggd
med ett stenstaket. Den utgjorde begrafningsplats för dem, som
ej hade råd att lösa sig graf inom kyrkans helgade murar. Vid
dess nordöstra hörn stod klockstapeln med „sejaren" eller uret3).
och de väldiga klockor, som Haveman prisade.
Äfven klosterkyrkan, det gamla dominikanerklostrets, måste
efter 1628 brand underkastas en grundlig reparation. Men huru
än landsförsamlingens 746 „kyrkobågar" och stadens finska
befolkning ansträngde sig för dess återställande, var den ännu 1637
i så förfallet skick, att man genom ett fönster, som ej hade
glasrutor, utan var stängdt endast af några järnstänger, kunde
praktisera sig in i kyrkan ocb därifrån genom mellanväggen, som
en par famnar från golfvet var sönder, in i sakristian4). 1642
lofvade därför regeringen, som i sin ifver för regularitetens
genomförande synes lofvat mer än den kunde hålla, den
betydande summan af 2,000 daler s. m. till reparation af gymnasiet
och klosterkyrkan, „som synes vilja förfalla" 6). Efter branden
1662 lofvades dessutom en större klocka åt kyrkan, hvilken
sannolikt också vid denna tid till klockstapel bekom det gamla
Rådstornet, ifrån hvilket klockornas ljud väl kunde höras öfver
såväl staden som Vallen. Då kyrkan befanns vara alldeles för
’) 1658 hade Klas Thesleff jämte sina syskon bestält en grafsten från Reval
att nedläggas öfver deras sal. föräldrars graf här i kyrkan^ Vid gräfning 1886
framdrogs en grafsten af "/, 1636, på hvilken endast kunde läsas: Begrafven–
Kristin–- Herr Simon — Viborgs stad–Herranom afsomna –-
’) 1637 arbetade tyska snickare på „orgverket i Storkyrkan."
’) 1619 säges att slottets gamla „seijarverk låg ofärdigt" och att stadens
se-jarverk också var „ofärdigt, gammalt och alldeles förnött", så att det icke kan gå
rätt. Därför lät Henrik Fleming Laurens Sejermakare göra ett nytt till slottet.
4) R. p. ’/, 1637.
*) Löftet var åtminstone ej infriadt 1647 och blef det näppeligen ej heller
därefter. Lagus: Ur Viborgs historia, sid. 145.
Klosterkyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>