- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
272

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.

tabla summan af 18,000 daler k. m., m. fl. Men å andra sidan
lockade ock den förunnade stenhusfriheten mången, hvars tillgångar
egentligen ej skulle räckt till för uppförande af sådana
byggnader, att bygga sig ett om än så litet hus af sten. Sålunda
uppstodo ännu på 1600-talet flera små stenhus, hvilka byggda i
kvadratisk form och innehållande endast en stuga och ett par
mindre rum påminde om de medeltida byggnader, som ännu, trots
eldsvådorna och regulariteten, stodo kvar i 1600-talets Viborg.
Skillnaden var blott den, att de förra byggdes af tegel och i en
riktning, som öfverensstämde med den nya stadsplanen, medan de
senare voro uppförda af gråsten och hade en sned ställning i
förhållande till de nya husen. Egaren af ett sådant litet
stenhus, som ej var värdt mera än 800 à 1,000 dr k. m., kunde
i sanning i likhet med fältskären Kirchoff säga, att han „byggt
sig en liten hydda af sten".

Men vare sig de nybygda stenhusen voro stora eller små,
utgjorde de dock, liksom deras föregångare från medeltiden och
1500-talet, trogna kommentarier till sin tids stadskrönika, i det
de genom sin byggnadsstil angåfvo den förändring, som timat i
deras egares ställning. Det själfmedvetna oberoende, som
karaktäriserade en 1600-talets köpman i Viborg i motsats till hans
föregångare under stadens tidigare epoker, afspeglade sig
nämligen också i hans hus, hvilket, redan genom sin yttre utstyrsel
tillkännagaf en viss afsöndring från den öfriga världen. Den
järnbeslagna ingångsdörren,*) den med stenhvalf öfvermurade
porten, de ofta nog kopparbeklädda fönsterluckorna, 2) som
stängdes vid mörkrets inbrott, äfvensom de städse förekommande
afvisarna i byggningshörnen liksom skyddade borgfriden där inne
och ingåfvo främlingen en känsla af respekt för husets myndiga
härskare. Men 1600-talets byggnadsstil saknade icke heller
ett visst koketteri, egnadt att tillfredsställa tidens konstsinne och
smak. De små i bly infattade fönsterrutorna pryddes af vapen-

Plan tins husdörr". (K. p. ’/> 1663). På hvilkendera sidan af gatan det låg, kan
däremot icke afgöras. Plantin hade förut bott på hyra i Peter Freses hus vid
Karj&porten, hvilket därför stundom kallades Plantins stenhus.

’) Så hade t. ex. borgmästaren Mendschevers stenhus »järndörr».

’) Barck, som 1735 besökte Viborg, sade sig hafva hört att förut de flesta
förmögna köpmän hade luckor af koppar för fönstren. Svenska litt. sällsk:s
förhand!. och uppe. III; 91.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free