Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARJAPORTSGATAN.
279
hafva senare försvunnit, och gatan, som sålunda kom att löpa
längs själfva muren, fick i denna del namn af norra Vallgatan.
Vända vi så tillbaka och gå gatan uppåt mot Karjaporten,
förbi Erik Jesperssons gård, hafva vi på höger hand först
Henrik Sutthoffs, senare Jakob Boismans gård, motsvarande den
nuvarande Keldanska. Dess ägare processade länge om en
källar-ränna, som från den ofvanför på berget liggande Arvid
Forsta-dii gård löpte genom deras gård till den på andra sidan
Karja-gatan liggande Vinbergska gården och därifrån till Vattuporten.
Blicka vi i förbigående upp längs Vattuportsgatan, finna vi att
den, för dess branthets skull, invid Sutthoffska gården var
försedd med trappor, som ledde upp till berget. I hörnet på andra
sidan nämnda tvärgata — allt på höger hand — låg, på
nuvarande Ekströmska nedra gården, en liten af berg uppfylld
tomt, tillhörig Jakob Freses enka 1). Där fanns sedan gammalt
invid berget ett stenhus eller en stenbod, bakom hvilken gick
en gränd så smal, „att endast en man med en börda hö därigenom
gå kunde". Henrik Skarbou, som sedan innehade gården, brände
bort en del af berget och hans efterträdare, stadsbarberaren J.
J. Kirchoff, byggde sig där „en liten hydda af sten". Bakom
denna gård uppe på berget stod tullinspektorn Henrik
Gud-raths gård. Där på höjden lågo år 1662 — såsom det heter
— „stenar, jämte som Gudrath byggt hafver", en oklar mening,
hvarur dock möjligen kunde utläsas en antydan om tiden, då
det lilla stenhuset uppe på berget först byggdes, därest det ej,
såsom man af byggnadssättet vore frestad att tro, skulle datera
sig redan från 1500-talet. Den längre fram vid gatan liggande,
nuvarande Hackmanska gården innehades då af Hans Schlegel,
en rätt betydande man i Viborg på sin tid. Granngården i
hörnet af Gråmunkegatan, där nu utskänkningsbolagets
stenhus står, egdes åter af Mårten Mums, också dåförtiden en af
„samhällets stötter" i staden. En del af tomten innehades dock
af hans frände Hans Saels. Gården var för öfrigt bildad af
trenne tomter: Vit Oides, „Mattila tomt" äfvensom en tredje,
belägen upp mot berget. Af gårdarna på andra sidan, d. v. s.
*) Huru små tomterna i det gamla Viborg voro, framgår däraf, att Jakob
Freses gård var i längd långs Karjaportsgatan endast 30 alnar och i bredd upp
mot berget 32 à 35 alnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
