Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
stund säker för ryssen", samt slutligen — såsom vi framdeles
skola närmare beröra – vid stora nordiska krigets inbrott, då,
tyvärr för sent, omfattande fortifikationsarbeten vidtogos; men så
snart faran gått öfver, lämnades i regel murarna åter åt sitt öde
och fingo förfalla bäst de ville. Och det gjorde de med besked.
1682 säger landshöfdingen Falkenberg, att vallarna voro så
förfallna, att man på sina ställen med hästar och vagn kunde köra
öfver dem, och 1694 likaledes Lindhjelm, att „mångenstädes i
murarna äro så stora öppningar, att man med häst och lass kan
sig inpraktisera".x)
Gick man från Vallén ut genom Vallporten vid sjön, hade
man, efter att ha passerat Pantsarlaks bastion, framför sig
en öppen däld, bortom hvilken Pantsarlaks förstad syntes. Dess
gråa, af fattigt folk bebodda små stugor och kojor — 1638
fördelade på 67 små tomter — presenterade sig bortom de emellan
staden och densamma liggande åkrarna och kålgårdarna såsom
en veritabel bondby. Icke ens dess märkligaste gårdar,
prästgården och skarprättaren, voro egnade att väcka särskild
uppmärksamhet. Endast de stora hospitalsbyggnaderna och den
därinvid liggande kyrkan med fritt stående klockstapel angaf den
lilla ortens betydelse.
Förstaden berördes ej af regulariteten. Men som den alltid
varit en nagel i ögat för de inom murarna boende borgarna,
kunde den icke undgå att bli ett föremål för stadsmyndigheternas
omställningsplaner. Det heter t. o. m. 1657 på tal om en
därstädes befintlig ödesgård, hvars byggnader voro „nederruttnadea, att
den förmedels stadens privilegier och K. M:s tillstånd blifvit
nedkastad „jämte alla andra åbyggnader i Pantsarlaks, så att det
var ödelagd t". 2) Måhända hade staden begagnat sig af det då
pågående kriget för att göra ett slut på detta tillhåll för
förköpare och smyghandlare. Men i händelse förstaden då verkligen
’) Endast däröfver vakade kronan, att stadsportarna höllos noga stängda om
nätterna, ifrån kl. 9 om aftonen till 4 på morgonen. Förut hade staden själf haft
egna portnycklar, men under Karl IX:s tid bestämdes att nycklarna skulle förvaras
pà slottet, därifrån stadens ,,portläsare" egde afhämta dem om morgonen för att om
aftonen återställas. Särdeles var man mån om att de stora portarna, genom hvilka
all trafik förmedlades, Ringporten, Karjaporten och Vallporten, höllos noga stängda,
så att intet underslef vid lilla tullen skulle ega rum. Men då det någon gång hände
att stadens portläsare afläninat nycklarna på slottet utan att läxa portarna, fråntogs
1692 staden också rättigheten att hålla egen portläsare, utan skulle
slottsvaktmästa-ren härefter bestyra om portarnas öppnande och stängande.
*) Kämnärsrättsdomboken ’/, 1657.
19
Pantsarlaks
förstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
