Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
ßedan på 1650 och 1660-talen aftog inflyttningen
ansenligt. Endast några nya namn tillkommo: Harrius, Dassau,
Haveman, Sesemann, Wulffert. Också inflyttningen af tyska
handtverkare måste redan hafva minskats, eftersom deras nyss
grundlagda församling upphörde. Från 1660-talets ingång
afstannade immigrationen så godt som totalt — ja det heter t. o.
m. på 1680-talet, då handeln låg nere, att de förmögnaste
lämnade hus och hem öde och bortflyttade till andra orter. Först
under periodens allra sista tid upplifvades immigrationen ånyo
genom flyktingarna från det 1703 förstörda Nyenskans med
släkterna Lädo, Naht, Pülse, Jænisch o. s. v.
Stadens handelskår utgjordes nu så uteslutande af tyskar,
att högst få köpmän kunna nämnas, som tillhörde de andra
nationaliteterna. Då de inflyttade tyskarna vanligen genom
giftermål förbundo sig med de i staden förut befintliga släkterna af
tyskt ursprung, hvilka där af gammalt intogo en dominerande
ställning, så öppnades för dem, så litet de än kände till de på
orten rådande lagarna och förhållandena, vägen till stadens
viktigaste poster. Rådet var särdeles under periodens början h. o. h.
i händerna på det tyska elementet och utgjordes till en icke
ringa del af sådana, som endast för kort tid sedan anländt till
staden. Då rådet därjämte hade rätt att själft välja sina
medlemmar, var det naturligt, att det främst skulle komplettera sig
ur den krets dess medlemmar af gammalt tillhörde. Ofta
afgjorde ock släktskapsförhållanden inkallandet af nya medlemmar
i stadens styrelse, som sålunda hotade att blifva ett
släktmonopol inom den tyska nationaliteten. Lägga vi härtill att
rådsmedlemmarna därjämte i regel voro de största affärsmännen på
orten, så att mer än hälften af hela handelsomsättningen gick
genom deras händer, låg fara för handen, att de ock skulle
exploatera sin maktställning sig och sina anhängare till godo, utan
att taga tillbörlig hänsyn till de andra nationaliteternas
berättigade anspråk.
Att Viborgs tyska invånare dock icke kunde h. o. h.
afsöndra sig till en sluten krets, berodde endels därpå, att de för
att komma sig fram på den för dem främmande orten måste
underkasta sig dess lagar och seder, som ju grundade sig på en
själfständig historisk utveckling. De måste dock sist och
slutligen känna sig såsom svenska rikets undersåtar, så snart de
blifvit medborgare i det viborgska stadssamhället. Såsom komna
från vidt skilda trakter hade de ej heller uti minnen från ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
