Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
staden. Det ser emellertid ut, som om Ruuth ej skulle låtit sig
skrämmas af detta straff, ty efter all sannolikhet var han ock
anstiftare till de oroligheter, för hvilka Menschever efter
Plan-tins död 1663 var utsatt „af de till hans förtryck sammansvurna
Catilinæ bröder", med hvilka utan tvifvel bör förstås de med
främlingsregementet missnöjda borgarne *).
I likhet med Cröell blef ock Ruuth senare, 1676, genom
kunglig fullmakt utnämnd till borgmästare i Viborg, „enär han
var infödd i staden". Han var ock en af dem, som deltogo i
rådets kamp mot den främmande borgmästaren Lifman, och
motsatte sig 1679 envist inväljandet af tobaksinspektören Erik
Hansson till rådman, „förebärande stadigt att andra infödde borgare
äro och böra vara närmare".
Cröells och Ruuths uttalanden inför rätta illustreras
vältaligt af borgerskapets suppliker. 1647 besvärade sig menige
borgerskapet i Viborg däröfver, „att utländska och särdeles några
lybiske skola för någon tid sedan vara tagna uti rådet, som alls
intet sig bekymra om det gemena bästa, utan, sökande allenast
sin egen nytta och fördel, den menige man därsammastädes i
grund fördärfva" 2). 1671 klagade borgerskapet hos regeringen
genom Henrik Schmidt, hvars resa till Stockholm rådet —
Menschever, Harrius, Borchardt — förgäfves sökt förhindra, „att ehuru
de, borgarne, förnämligast vinnlägga sig om ära och dygd,
äf-venväl till deras barns studier och öfriga öfningar allting ospardt
vara låta, som ock själfva därhän högst trakta att göra sig
skickliga till K. M:s och stadsens tjänster, dock likväl måste de
merendels se och förnimma, att andra utom borgarståndet i rådet
dem föredragna blifva, hvilket icke allenast borgerskapet till en
’ ) 1665 inlämnade Ruuth och Henrik Schmidt till rådet en inlaga „å flere
intressenters vägnar" rörande handeln. Också hade han 1664 jämte andra
opponerat sig mot utbetalandet af ett åt Menschever för en resa till Stockholm å
borgerskapets vägnar utfäst arvode.
Möjligen var Ruuth ock ledare för den opposition, som borgerskapet 1665
satte i scen mot utlänningen Harrius, som nyss kommit in i rådet. Denne var —
heter det — „på god väg och bekännelse att borgerskapet uti allt icke väl handteras
i deras handel och vandel", men slutade dock sist med att anklaga detsamma för
att vara „vrånga, illviljande och afundsfulla menniskor, de där hemligen och
uppenbarligen trakta efter hans ruin". Borgerskapet ingaf därför en inlaga till rätten
„på det Harrius ej må hafva makt deras tarfver hos höga öfverheten eller
lx>rgmä-stare och råd att nederdämpa".
2) Riksregistraturet för år 1647. Tom. III, fol. 3097 v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
