Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
genom resolution af 27/4 nämnda år beviljades. Första gången
vi funnit namnet „äldsta" nämndt i handlingarna är 25 . 1705, då
de — fem till antalet — närvoro vid rättens möte. Men äfven
beträffande dem lämnas man i ovisshet, huruvida de blott voro
taxatorer eller möjligen hade en mera vidtgående funktion vid
sidan af rådet.
Sålunda förlöpte hela seklet under idkeliga inre strider
och Paul Moij hade ingalunda alldeles orätt, då han i sin
paskill skrifver: „borgerskapet, ehuruväl det hade skolat lefva uti
enighet, så var tvedräkten ibland dem alldeles utskakad och hade
nit och missgunst, som där i fullan dus gick, uppslagit
därsammastädes sin tron, så att de omöjligt till något kunde komma".
Att gruppera de viborgska släkterna efter den ståndpunkt
särskilda af deras medlemmar under olika tider intogo i dessa
strider, låter naturligtvis icke göra sig. I allmänhet var det
endast de inflyttade själfva, d. v. s. stamfäderna för de
nytillkomna släkterna, hvilka voro utsatta för den nationella
oppositionens angrepp, särdeles om de nått en framskjuten ställning i
samhället. Redan deras ättlingar i första led betraktades i regel
såsom goda viborgare, och endast undantagsvis påträffas
medlemmar af de sålunda naturaliserade släkterna inom olika läger.
Under ofvanstående reservation vilja vi — då vi här gå att kasta
en hastig öfverblick öfver 1600-talets viborgska släkter — endast
för så vidt de redan omförmälda sakförhållandena gifva vid
handen, ytterligare framhålla skillnaden emellan sådana släkter,
som redan då kunde betraktas såsom inhemska och sådana, hvilka,
främst på grund af att de endast en kortare tid vistades i staden,
städse ansågos såsom mer eller mindre främmande för orten.
Dock skola vi — för öfrigt hänvisande till den af Dr Lagus i
hans „Ur Viborgs historia" gjorda sakrika framställningen i ämnet
— inskränka oss hufvudsakligast till råds- och köpmannastånden,
hvilka genom sin rikedom och sin bildning spelade främsta rollen
i stadens ekonomiska och kulturella lif och därigenom äfven
utöfvade största inflytandet på de kommunala förhållandenas
utveckling öfver hufvud.
De förnämsta redan naturaliserade ätterna inom den tyska
.gruppen voro släkterna Frese, Schmidt och Thesleff. Den
förstnämnda, som i anseende stod framför alla andra, kallades
stundom „den stora släkten". Den ledde sina anor från trenne
bröder, Jockim († 1641), Jakob († 1(342) och Peter († 1652),
hvilka alla beklädt rådsvärdigheten i staden. Jockim synes åt-
De inhemskt*
slakterna och
partierna.
Slftkten Frese.
Motsättningen
omellan
släkterna Schmidt och
TheslelT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
