Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
Schmidtska, hvilket framgår såväl af den anslutning domprosten
Thesleff fick inom de icke-Schmidtska kretsarna, som ock däraf
att landshöfdingen Falkenberg 1682, då „hela staden var i tvenne
skiljaktiga partier fördelt", föreslog i stället för Schmidt till
justi-tieborgmästare den ofvannämnde häradshöfdingen Johan Thesleff
såsom äfvenväl varande en infödd man „men med ingen af
stadsens innevånare något synnerligen förbunden, med hvilken de
ock samtligen lära vara bäst belåtna, som de det ock emellan
sig förstå låtit"1).
Den olika ståndpunkt, som synes hafva gjort sig gällande
i afseende å de båda sistnämnda släkternas kommunalpolitiska
sträfvanden, utgjorde grunden för splittringen såväl inom det
tyska som det öfriga borgerskapet. Sålunda synes t. ex. släkten
von Broken, hvars stamfader var rådmannen Henrik von Broken
(† 1666), lutat åt rådspartiets sida. Henriks son borgmästaren
Justinus von Broken († 1670) åtnjöt — trots sin fiendskap mot
främlingen Javelinus — rådets förtroende, medan hans broder Clas
von Broken stod i gunst hos borgerskapet. Tvärtom förhöll
det sig med släkten von Borgen. Af dess trenne förnämsta
representanter, Herman von Borgen och hans tvenne söner Johan
och Jost († 1729), hvilka alla beklädde rådsvärdigheten,
uppträdde åter den förstnämnda sida vid sida med Peter Thesleff,
förande vallborgarnes talan vid det stridiga kapellansvalet 1689.
Släkten Boisman, en af de mest utbredda i Viborg under svenska
tiden och främst representerad af borgmästaren och
riksdagsmannen B«inhold Boisman († 1655) samt hans son rådmannen
Jakob Boisman († 1678), har genom särskilda sina medlemmars
underskrifter beseglat borgerskapets inlagor mot det utländska
rådet. Släkterna Cröell2) och Vogel svingade sig genom den
förut ofta omtalade borgmästaren Johan Cröell och hans svåger,
folkledaren, slutligen stadskaptenen Johan Vogel, som verkade på
1650-talet, till betydenhet och stod en tid i spetsen för hela den
rådsfientliga rörelsen, gifvande densamma därjämte en radikalare
riktning än den moderata opposition, som företräddes af släkten
’) Landshöfdingeskrifvelserna. Falkenberg till K. M. V, 1682. Förslaget synes
emellertid ej it högsta ort vunnit bifall, eftersom Schmidt förblef justitieborgniästare.
ä) Af släkten l>lef — sàsoin förut nämnts — Johan Cröell adlad Roseneröell.
Hans broder var den kända landsfiskalen Samuel Cröell, ryktbar för sina anklagelser
mot den tidens kronotjiinstcmän. Släkten fortlefde i Viborg, men mindre bemärkt,
ända till periodens slut.
De öfriga tysk»
fläktarnas
partigruppering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
