Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
jain († omkr. 1679), hvilken sistnämnde var egare af ett
stenhus i Vallen l).
Alla de of van uppräknade släkterna betraktades — vare
sig de voro tyska, svenska eller finska, vare sig de hörde till
rådspartiet eller stodo i opposition mot detsamma — redan
såsom inhemska i staden. Men där funnos, såsom sagdt, äfven
släkter hvilka städse förblefvo, så att säga, på de „utländske
föddes" ståudpunkt. Det var, såsom redan framhållits, mot
dem som den nationella oppositionen främst riktades, och de
skulle troligen stått sig ganska illa i striden, om de ej i de
flesta fall kunnat räkna på det nationella rådspartiets understöd.
De hade — såsom Bartold Ruuth uttryckte sig — lätt kunnat
blifva „dickt utklappade", om blott borgerskapet varit enigt.
Sådana voro främst de tyska släkterna Schmedeman och Lehusen,
den förra representerad af den rike och skrytsamme borgmästaren
Hans Schmedeman († 1666), hvars son Johan blef stamfader för
adliga ätten Schmedeman, den senare af den inflytelserike
rådmannen Mårten Lehusen († på 1640-talet). Äfven de främsta
representanterna för namnen Borchardt och Harrius lågo —
såsom vi sett — ständigt i delo med det inhemska borgerskapet.
Föremål för en liknande afvoghet från de viborgskes sida voro
ock stamfäderna för släkterna Schlegel och Platzman: Hans
Schlegel († 1664), en betydande affärsman på sin tid och
därjämte kyrkoföreståndare, samt Rotgert Platzman († 1667), likaså,
en framstående köpman, hvilken ehuru borgare i staden likväl
såsom „dansk man" gjorde anspråk på de tullättnader, som voro
danska undersåter medgifna. Lika liten popularitet som dessa
tyskar skördade de förut omtalade svenskarne, borgmästarne
Plantin och Menschever äfvensom stadssekreteraren Javelinus och
rådmannen Erik Hansson. Äfven rådmannen Demanhe, som af
Lagus hänföres till den svenska nationaliteten, hade 1664 att
bekämpa ett svårt motstånd förr än han satt säker på sin
rådmansstol. Stamfadren för släkten Moderus, rådman Sven
Moderus, hemma från Småland, hvilken utverkat sig K. M:s
fullmakt på beständigt presidium i kämnärsrätten, ansattes så hårdt
af sina viborgske ämbetsbröder, att han i flera år måste afhålla
sig från tjänstgöring och på eget bevåg vistades i Stockholm,
hvarför han i Viborg betraktades såsom afsatt, tills han 1690
’) OeksA Henrik Hintzain, stamfader för släkten Hintzius (Heintzius) nämnes
icke sällan i tidens handlingar.
De ullttudsko
fnddo .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
