Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjärukompaniet. particxpanter och faktorer.
339
varor, som sedan fraktfritt på kompaniets skepp skulle föras
till resp. städer. 1663 bestämdes att kompaniet ej vore skyldigt
inlösa mer än 7,000 läster tjära årligen för 62 d. k. m. lästen, hvaraf
Viborg finge leverera 3,150 läster, förutom 120 läster beck —
hvilka belopp 1666 ytterligare nedsattes till resp. 5,000 och 2,500
läster, hvarjämte priset redan 1668 reducerades till 50 d. k. m.
1672 „ renoverades" tjärukompaniet ånyo, hvarvid Viborgs kvantum
höjdes tilJ 3,000 läster och priset bestämdes till 56 d. k. m. för
lästen, mot villkor att bonden skulle betalas i reda penningar
med 3 d. 16 ö. k. m. i Viborg och 11 mk i Lappstrand för
tunnan. 1682 upphäfdes väl detta kompani, men endast för att
1689 efterträdas af den s. k. „tjäruhandelssocieteten", som
existerade till periodens slut. Viborgs kvantum förblef i det
närmaste sådant det varit, inemot 3,000 läster, men priset höjdes
till 72 d. k. m. lästen. Med få ord, icke en tunna tjära fick
vidare af köpmännen exporteras eller säljas åt utlänningen, utan
allt måste för det bestämda priset aflåtas till kompaniet ’).
Så var tjärhandeln lagd i bojor. I maj 1648, kort efter
det underrättelse anländt om kompaniets inrättande, kom ett
engelskt skepp till Viborg för att efter vanligheten hämta tjära.
Borgarne förbjödos då att inlåta sig i någon handel med
skepparen, „hvilket honom mycket illa tycktes vara". Men
köpmännen, som förut bekommit för sin tjära i egen hamn 16, 18 ja
20 rdr. sp. för lästen och utrikes, när de exporterat den dit, 18,
20 ja 24 rdr lästen, voro mycket missbelåtna med att nu vara
bundna vid ett maximipris af 15 rdr. De företogo sig alltså att
— trots kompaniet — „på K. Mrs behag nu i den heliga trefal-
’) ,:’/g 1654 öppnades kompaniet för alla finska stapelstäder, hvilka skulle ega
insätta däri sammanlagdt 30,000 rdr. sp., Viborg 18,000, Åbo och Helsingfors
hvardera 6,000. Godset skulle kompaniet härefter köpa blott af stapelstäderna och
därför i kontanta penningar eller växlar betala 16 rdr pr läst. Stapelstäderna skulle
köpa tjäran af uppstäderna och betala 15 rdr sp. pr läst i kontanta penningar eller
salt och andra varor. På riksdagen 1660 föreslog David Wolker från Stockholm att
landet för tjärhandelns bedrifvande skulle delas i tre kretsar, Stockholm, Viborg och
Åbo—Helsingfors, hvilka i afseende å priset skulle vara beroende af ett fjärde öfver
alla stående gille i Stockholm, men förslaget rönte ej anslutning.
I »det förnyade tjäruhandelskompaniet» var minsta participantsumman 100 rdr.,
men ingen skulle få hafva i kompaniet inera än 1,000 rdr. sp. i aktier. Ända till
1668 hade Viborg 2’/« d. s. m. mera pr läst än andra städer, på grund af den
viborgska tjärans högre pris på den utländska marknaden. Fyhrvall.
Tjärhandels-kompanierna, sid. 59 och 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
