Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
kunde numera öfver staden någon tobak föras till Byssland, och
köpmännen klagade med skäl, att de såmedelst åter gått miste
om en indräktig handelsgren. De enda, som vidare hade någon
fördel af den handeln, voro tobakskommissionärerna, vanligen
svenskar, hvilka, ehuru de ej ens voro borgare, företogo sig att sälja
också i minut, borgerskapet till förfång. En af dem blef t. o.
m. så rik, att han ej hann „emploijera sina medel i negotien",
utan måste nedsätta dem i ansenliga jordagods. Också en och annan
rådsmedlem visste under hvarjehanda pretext tillvälla sig den
privilegierade tobakshandeln, „så att andra borgare fingo sitta
näringslösa och ej den kära födan vinna kunde".
Under dessa kompaniers tryck, som blytungt hvilade öfver
staden omkring en mansålders tid (1660—1690), var det snart slut
med den blomstring utrikeshandeln nått under 1630- och 1640-, ja
ännu under en del af 1650-talet. 1670 heter det redan, att
staden genom kommersens märkliga aftagande är råkad i så
ynkligt och slätt tillstånd, att den ej mäktade underhålla trenne
borgmästare, ehuru där förut, då handeln florerade, varit fyra;
1680 att salt och andra främmande varors tillförsel sker från
inrikes orter „och är rätt ringa, som nuförtiden till Viborg
utomlands införes, utan allt innanlands, så att tolagen, som förut var
stadens bästa inkomst, nu rätt ringa bestiger"; 1697 att „ tull
journalerna och andra slika handlingar med oss kunna betyga hvad
ringa införsel och utskeppning Viborgs stad en tid bortåt haft".
Tyvärr sakna vi dock — såsom förut är anmärkt — så
godt som alla tullräkenskaper från senare hälften af 1600-talet,
så att vi ej med siffror kunna bevisa sanningen af borgerskapets
ofvannämnda klagovisor. Att döma af några spridda uppgifter
rörande tullens belopp, hvilka finnas i behåll, synas emellertid
borgarnes skildring af förhållandena i hufvudsak vara alldeles korrekt.
1663 utgjorde nuttullens" belopp ännu omkring 22,234 d. s. m.
och „intullens" 8,930 rdr, resp. 13,300 d. s. m. 1675 däremot
steg uttullen blott till 12,600 och intullen till 4,035 d. s. m. — ja
1673 uppgifvas dessa siffror till endast resp. 3,460 och 1,711 d.
Under de tre åren 1673—1675 utgjorde uttullens belopp i
medeltal endast 10,738 d. s. m. äfvensom in tullens 3,538, hvadan
således under den relativt korta tiden af tolf år tullbeloppet
nedgått med mera än hälften. 1707 synes totaluppbörden af stora
sjötullen i Viborg icke stigit till mera än 5,145 d. s. m.1).
’) Att observera är dock att tullbeloppen icke fullt exakt återgifva handelns
aftagande under denna tid, enär bandoin — tack vare kompanierna — till en stor
Kompaniemas
menliga
inverkan pil handeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
