Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
rit därifrån skilder; och Viborg, som en urgammal sjö- och
stapelstad är, hafver nu som sagdt uti 30 år varit ej bättre än en
af de minsta uppstäder" J). I sanning, Viborg torde aldrig haft
så litet med verklig utrikeshandel att göra som i
merkantilis-mens tid i slutet på 1600-talet. Och liksom utrikeshandeln först
lockat främlingarna till Viborg, hette det nu, att de förmögnaste
borgarne, „seendes deras undergång, lämnat hus och hem öde
och förflytt sig annorstädes".
Då man således i Viborg var på det klara därmed, att
kompanierna medförde stadens ruin och gjorde den fordom
blomstrande stapelstaden i allo en uppstad lik, var det ock
naturligt, att man ju längre det led också sträfvade att afkasta de
bojor, som oförskylldt lagts på dess frihet. Det fortgick därför
under mer än trettio år en oafbruten kamp emot kompaniernas
välde. Det gällde att värna stadens urgamla privilegier och att
genom återvinnandet af en fri handel och „liber negotie"
återställa själfva grunden för dess existens såsom stapelstad.
Redan kort efter tjärukompaniets inrättande supplicerade
borgerskapet „att K. M. ville vår fattiga stad Viborg, såsom en
gammal urminnes stapelstad, med nåder anse, att vi måge vår
förriga handel med tjäras och becks utskeppande behålla, eljes
är till befruktandes, att staden och omliggande landet en obotlig
skada däraf vederfara" 2). Något senare anhölls att — efter
tjärhandeln nu nödvändigtvis skulle monopoliseras — Viborgs
stad helst skulle förunnas den förmånen att få inrätta ett eget
kompani på den tjära, som där faller, och man slutade sin
anhållan med följande bevekande ord: „K. M. ville med nådigt öga
anse dess gamla sjö- och stapelstad och dess vissaste ruin
af-vända och det bästa medlet till dess välstånd nådigst tillåta" 3).
Denna begäran modifierades efter branden 1652 därhän, att om
staden ej kunde tillåtas inrätta ett eget kompani, den då
åtminstone jämte andra finska städer skulle berättigas till hälften
participera i kompaniet, hvarigenom halfva direktionen skulle komma
i dess händer, så att „våra besvär, hinder och skada, härflytande
merendels af denna kompaniets handel, kunde af oss själfva
afhjälpas" 4). 1664 anhölls att kompaniet efter privilegietidens ut-
’) Viborgs besvär 1680.
*) Viborgs besvär, »dateradt, måhända från 164!).
’) Viborgs besvär, odateradt, men troligen från böljan af 1650-talet.
’) Viborgs besvär, odateradt, troligen ock från 1650-talets början.
Kampen mot
kompanierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
