Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
Euligt Stolbovafreden blef Viborg stapelstad för den ryska
handeln och ryssarne skulle ega rätt att där inrätta ett
handels-hof. Också bemödade sig regeringen af alla krafter att draga
handeln tillbaka från Arkangelsk till Viborg och andra
östersjöstäder. 1626 sammankallade den representanter från särskilda
städer för att öfverenskomma om inrättandet af ett kompani *)
„förmedelst hvilket Viborg och de andra finska städerna,
såväl som Reval, till en rik och gagnelig näring komma måtte".
Stadens fullmäktig torde varit Antoni Bröijer, som mycket
synes hafva intresserat sig för den ryska handelns återställande.
Åtminstone erhöll han 1628 fullmakt att för ett sådant kompani
emottaga anteckningar „öfver hela Finland, Karelen och
Ingermanland". Den om Finlands utveckling så högt förtjänte
generalguvernören Per Brahe, som funnit, att Viborg hade en god
framtid, då det — utom sin stora inlandshandel — kunde draga
till sig varor från Kexholms län och Ryssland, synes t. o. m.
egnat uppmärksamhet åt förbättrandet af de urgamla farlederna,
på hvilka trafiken sökte sig fram till staden. Han besåg själf
den under Karl IX vid Lappvesi påbegynta „grafven" och trodde,
att den, utan större kostnad och utan fara för vattnets
öfverflö-dande, kunde göras navigabel till Viborg. Men han synes ock
föreslagit något slags kanalisering af den gamla leden till
Vuok-sen. Vid den öfverläggning i riksrådet, som 1638 förehades med
anledning af Per Brahes berättelse och förslag till åtgärder för
landets utveckling, heter det i protokollet: „att Vuoksen
transfe-rerades till Viborg kan vara godt, allenast det bäst kan ställas
i verket förmedelst någon god slyssebyggare". Dessa planer blefvo
väl icke realiserade, men den gamla vattenvägen användes, trots
sina 7 à 8 drag, ännu långt in på 1600-talet för nedforslande
af varor från Kexholm till Viborg. Den ryska handeln i Viborg
tyckes nu hafva haft en period af efterblomstring. 1628 besöktes
staden af köpmän från Moskva och Novgorod och 1637 heter
det, att ryssarne plägade vintertiden föra mycket varor till Vi-
’) Redan 1623 var det fråga om inrättandet af ett stort handelskompani i
Reval, hvari också lvbeckare skulle kunna participera. K. M. gaf sitt bifall till
kompaniets inrättande, »dock Viborgs rätt förbehållen». — Då senare fråga uppstod
om den ryska handelns ledande genom Nevan fick Bröijer åter jämte Bogislaus von
Rosen uppdrag att se till att de ryska köpmän, som åtagit sig denna handel, också
hade förmögenhet därtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
