Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
eljest mycket aftagande stad". Det arbetades nu med ifver å
varfvet vid Havin. Redan 1692 var ett stort skepp, om 178
läster, färdigt att afsegla till Holland och Spanien. 1693 hade
inalles vid Havis tre stora skepp lagts på stapel — troligen de i
1690 talets handlingar ofta nämnda „Castell von Wijborgh 1),
"Wiborgs 3 chronor" 2) och ,,0-röna Linden" 3). De tillhörde alla
särskilda rederibolag och åtminstone de två sistnämnda seglade
för sina rederiers räkning ända till periodens slut. Dessutom
byggdes 1694 ännu ett fjärde skepp »Jungfru Emerentia", som
ofta förekommer omtaladt under senare hälften af 1690-talet 4)
Hvad för öfrigt skeppsfarten beträffar, hafva vi därom inga
uppgifter från periodens sista tider. 1663, då handeln ännu icke
alltför mycket gått nedåt, inkommo 43 skepp, af hvilka 6 från
Lybeck, 4 från Horn (i Holland), 3 från "Wismar, 2 från
Middelburg, (äfven i Holland), o. s. v. Ut däremot gingo endast
23. 1677 förmedlades utskeppningen af 30 fartyg. Troligen
aftog skeppsfarten på 1680 och 1690-talet, eftersom det 1697
heter att tulljournalerna intyga, huru ringa tillförsel och
utskeppning Viborgs stad en tid bortåt haft.
Hamnen, hvilken 1650 försetts med ett särskildt kringbyggdt
balla8tafstjälpningsställe, hvarifrån sanden ej kunde rinna ut i
vattnet, hade med skeppsfartens aftagande vanvårdats, hvarför
senare klagan förspordes om dess tillgrundande och förorenande
med ballast. 1706 belades därför hvarje orenande af hamnen
med strängt vite. Vid denna tid började ock Trångsund alltmer
antaga karaktär af stadens yttre hamn. De stora skeppen, som i
anseende till det grunda farvattnet emellan staden och
Trångsund ej kunde nedflyta med full last, plägade där intaga en del
af sin laddning. På sundets stränder förekommo därför här och
hvar upplag af tjära, äfvensom senare, mot periodens slut, af
plankor och bräder. Där upptogs numera ock tullen för det
inkommande godset. Trångsunds tullkammare nämnes redan på
’) Redare: ’/, tillhörde först handlanden Gabriel Ithimaeus, men köptes redan
1693 af borgmästaren Fremling, hvilken 1696 sålde den åt handlanden Priem.
*) Redare (1696): Peter Ruuth, Henrik Haveman j:or, Jakob Dannenberg.
Handlanden Forsell och Jockim Sutthoff egde det eller någon del däraf 1708. 1706
nämnas bland redamc också Gabriel Lcmp och Joh. Wilh. Schauer.
a) Redare 1705 och 1706 borgmästaren Fremling, Hans Tesche, Henrik
Haveman och Gabriel Gabrielsson.
’) Redare: Hans Tesche och borgmästaren Fremling.
Skeppsfarten.
Hamnen och
Tt&ngsund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
