Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
skåpet, man ur huse, reste dit, ridande, i schäs, med vagn. Där
samlades allmogen från de aflägsnaste trakter, fr&n Karelen, från
Tavastland, från Österbotten. Det vimlade af båtar nere vid
stranden, förande tjära, spannmål och boskap. Bland de köpslånde
sågos där ock spelmän, som förevisade dansande björnar, och
andra gyckelmakare. Långa rader af stånd och salubodar
bildade formliga gator, ty viborgarne hade 8/„ 1616 fått frihet att
under marknadstiden därstädes hålla öppna bodar 1). Huru stor
omsättningen på denna marknad var, framgår däraf, att staden där
kunde inköpa hela sitt årsbehof af tjära, uppgående till 2,000 à
8,000 läster. Efter köpet upplades tjäran i bodar och visthus
och forslades först med vinterföret ned till Viborg.
För att upprätthålla ordningen under marknadstiden höllo
de viborgske därstädes också rådstu- och kämnersrätt, hvaremot
hemma i staden under denna tid all rättsskipning hvilade. Alla
stadens tjänstemän och funktionärer flyttade jämte borgarne för
denna tid öfver till Lappstrand, så att det blef helt öde och
tomt i staden, där blott en del kvinnor och barn lämnats att
vårda hemmen. Viborgarne hade i Lappstrand också ett
„resi-denshus", där borgmästare och råd höllo sina sammanträden och
där den temporära styrelsen handhades.
En hämsko på viborgarnes fria handel och vandel i
Lappstrand blef den nya staden Villmanstrand, som Per Brahe
grundlade 1654. Denna höll naturligtvis på sina rättigheter: fordrade
att marknadsplatsen skulle underlyda dess jurisdiktion att
viborgarne skulle erlägga tomtören för alla de bodar, visthus och
skjul, som de i hundradetal uppfört nere vid stranden, att alla
varor skulle vägas på dess våg o. s. v. Ja den
villmanstrand-ska magistraten hotade till och med att dela ut tomter åt sina
borgare på själfva marknadsplatsen, som sålunda löpte fara att
helt och hållet uppslukas af den nya staden. Förgäfves
suppli-cerade viborgarne att antingen få en ny marknadsplats eller
åtminstone fortfarande få bibehålla jurisdibtionen öfver sitt gamla
’) Privilegiet konfirmeradt "/„ 1600. Enligt privilegierna fingo inga andra än
Viborgs lrørgare handla på marknaden i Villmanstrand.
’) Villmanstrands dombok ’/, 1604. Hofrätten synes följande år hafva resolverat,
–att justitieväsendet af Viborgs magistrat jämte med Villmanstrands rådstuga å begge
marknaderna bivistas skulle» (Villmanstrands dombok "/, 1665). Emellertid heter
det i K. M:s resol. ’/» 1660 att Villmanstrand har jurisdiktionen å marknadsplatsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
