Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
sig kontanta medel. Då det emellertid ännu fanns jämförelsevis
litet mynt i rörelse, tänkte man på olika utvägar för
penningeknapphetens afhjälpande.
1621 anhöll borgerskapet att i staden få inrätta ett eget
myntverk, „där man af det medel, som hvar kan komma tillväga,
måtte komma till penningar". Konungen biföll ock förslaget
på villkor att staden själf skulle förse verket med nödig
metall samt uppgifva beloppet af den årliga myntningen. Men då
ingen myntmästare emellertid vid denna tid nämnes i staden och
myntverket ej heller vidare omtalas i tidens handlingar, är det
sannolikt, att dessa myntverksplaner, lika litet som de, hvilka
hundra år tidigare föresväfvat grefve Johan af Hoija, någonsin
blefvo förverkligade ’).
På 1660-talet var det åter fråga om inrättandet af ett
bankkontor i staden såsom en filial af Stockholmsbanken. 1663
framhöll kommerskollegium att, „där så är att där på orten icke
alltid kontant mynt hafvas kan", borgerskapet till en del kunde
i betalning för sin tjära emottaga bankosedlar, isynnerhet som
staden skulle förses med ett sådant kontor. Ännu två år senare
synes man i Viborg väntat på den nya anstaltens öppnande, enär
Katharina Valleriansdotter motiverade sin vägran att emottaga
bankosedlar såsom betalning för en skuld därmed, att ingen bank
„ännu är på denna orten inrättad, hvadan omförmälda sedlar,
som ej kunde användas i handeln med bönderna, ej voro lika
nyttiga för en köpman som kontant" 2).
Det som emellertid mest var egnadt att öka tillgången
på mynt var bestämningen att tjärukompaniet skulle betala den
levererade varan hälften kontant och hälften i växlar på Holland.
Växlarna upptogos hos kompaniets faktor i Viborg och sändes
af honom till direktorerna i Stockholm att accepteras. Sålunda
uttogos t. ex. c n 1657 växlar på Holland till ett belopp af
62,043 gulden 14 styfver holländskt3). Växlarna uttogos van-
’) Hist. Ark XV. sid. 4—5.
2) R. p. ’•/, 1665 och kommerskollegii resol. ,0/s 1663 — ..borgerskapet skall
sig till en del med bankosedlar kunna betjäna, helst emedan staden kan utaf
Stockholmsbänken med ett kontor blifva hulpen och sekunderad." — Enligt resol, af */»
1663 kunde kompaniet icke påtruga någon viborgare bankosedlar.
I allmänhet beräknades pä 1650-talet 1 rdr à 4 daler eller 16 mark k. ni.
till 2 ’/2 gulden eller 50 styfver, hvilket dock många af köpmännen ansågo för
obil-ligt i anseende därtill att kompaniet, dä det betalade dem för tjäran, beräknade blott
Planer på ett
myntverk.
Planer på ett
bankkontor.
Växlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
