Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
det som den haft under medeltidens mest gynnsamma epoker.
Viborg var på den tiden såsom tjärexportort en af de mest kända
handelsstäder i Europa. Att själfva systemet, ensidigt
upprätthållet och exploateradt för kronans bästa, slutade med att blifva
ödesdigert för staden, att dess handelskår mot periodens slut
minskades, att dess materiella välstånd aftog, berodde — såsom
vi sett — på omständigheter, som under sådana förhållanden
icke kunnat undvikas
Förr än vi lämna redogörelsen för stadens handel, återstår
det dock för oss att i sammanhang därmed beröra tvenne
näringsgrenar, hvilka i Viborg under 1600-talet spelade en stor
roll, nämligen försäljningen af utländska drycker och krögeriet,
af hvilka det senare, såsom stående på gränsen emellan köpenskap
och borgarhandtering, gaf anledning till ständiga tvister emellan
handlandena å ena sidan och handtverkarne äfvensom det lägre
borgerskapet å den andra.
Hvad försäljningen af utländska drycker beträffar, var den
— såsom förut är nämndt — under s. k. källarefrihet medgifven
staden eller borgmästare och råd såsom monopol. De skulle
själfva införskrifva dryckesvarorna och införa dem på egen
risk. Då de en gång uppköpte dryckerna direkt ur ett till staden
anländt lybskt skepp, kräfde tullnären accis för dem, och
magistraten måste förskaffa sig en särskild K. M:s resolution därpå
att tullfriheten „för denna gång" finge gälla också i afseende å
dessa varor. Men en anhållan att i allmänhet få uppköpa
varorna ur utländska skepp afslogs. Enligt privilegium af 19/. 1636
gällde accisfriheten 16 oxhufvud franskt vin, 10 åmar renskt och
lika många åmar spanskt vin, 40 oxhufvud vinättika, 12 tunnor
’) Såsom tillägg till kompaniernas och monopolernas historia må här i
förbigående också nämnas att äfven vedhandeln vanligen såsom monopol
öfverlemnades åt någon enskild köpinan såsom t. ex. på 1640 och 1650-talen åt Herman Bröijer
och sedan i början af 1660-talet åt Johan Plantin, såsom godtgörelse för hans stora
stenhusbyggnad, tills den slutligen gafs såsom privilegium åt magistraten. Huru
vida dock magistraten på detta sitt monopol fick något annat privilegium, än
det af */« 1662, hvarigenom K. M. tillförsäkrat Plantin denna handel, är osäkert.
Åtminstone åberopade den sig senare på nämnda bref, hvilket sålunda torde utan
vidare transporterats på densamma efter Plantins död. Faktiskt hade
kommers-kollegiet redan "/„ 1660 gifvit magistraten ifrågavarande monopol, ehuru Plantin dä
kom emellan och tillskansade sig företrädesrätten. — Handeln med koppar, som
ryssarna förut plägat uppköpa i Viborg, lemnades under Gustaf Adolfs tid åt
kopparkompaniet (Sillen, IV, sid. 223).
Handeln med
ntUndska
drycker.
[-..KUlarefriho-ten".-]
{+..KUlarefriho-
ten".+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
