Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
stare och sedan en tid „vandra såsom gesäll" *), innan han —
efter ett i åldermannens verkstad och under uppsikt af därtill
utsedda skådemästare utfördt mästerstycke — fick såsom „mästare"
öppna egen rörelse och sticka fötterna under eget bord. Hvar
och en, som utöfvade ett yrke utan att hafva fullgjort dessa
villkor och utan att höra till ett skrå, betraktades såsom en
bön-has och förjagades ur staden.
Vid medlet af 1600-talet hade i Viborg åtminstone följande
yrken eget skrå: skräddarne, hvilkas ämbete synes hafva varit det
äldsta i staden och redan nämnes 1628, — skomakarne, om
hvilka det 1662 heter att „de nyligen bekommit deras
ämbets-8kråu. — smederna, hvilka åtminstone redan 1663 hade egen
ålderman, — linväfvarne, hvilkas skrå första gången nämnes
samma år, — snickarne och svarfvarne 2), hvilka fingo skråbref
2/n 1668, vid hvilken tid också körsnärerna, skinnarne och
tunnbindarne 3) torde bildat egna gillen. Däremot nämnes
guldsmedsämbetet först mot slutet af perioden, 1701. Inalles hade
staden således ett tiotal fullständigt organiserade yrken.
De yrkesidkare, hvilka på grund af sin fåtalighet ej kunde
bilda egna skrån i staden — såsom sämsk- och karduansmakarne,
kopparslagarne, glasmästarne, målarne, hattmakarne,
sadelma-karne, knappmakarne, kanngjutarne, barberarne, bokbindarne,
rem-snidarne, murmästarne m. fl., — voro enligt skråordningen
förpliktade att „ förena sig med ämbete i annan stad, där sådant
fanns inrättadt". Sålunda synas t. ex. glasmästarne i Viborg
på 1680-talet stått under glasmästarämbetet i Stockholm;
åtminstone förklarades då en glasmästare för bönhas, tills han
förskaffar sig bevis, att han sig förent antingen med
glasmästarämbetet i Stockholm eller annorstädes i någon stad" 4). Tvärtom
’) Den "I io 1648 klagade tvft sämskmakare öfver en bönhas, „att han sitt.
handtverk ej redeligen lärt hafver, att han först skulle lära i fora års tid och sedan
ändå vandra förr än han för en gesäll antagas kunde, utan han som en lös dräng
nil genast sätter »ig neder och brukar borgerlig näring". (R. p.)
*) Svarfvarämbetet iir troligen identiskt med det konstsvarfvar- och
block-makaräinbcte, som omnämnes af Ehrströin i hans Öfversikt af det finska
skråväsendets historia, sid. 105.
J) Tunnbindarne organiserade sig till skrå " 1687, men synes redan tidigare
bildat eget ämbete.
’) Också snickarne torde, innan de fingo eget skrå, suliordinerat under
snio-karämbetet i Stockholm, eftersom detta ämbete sedan ej ville godkänna de gesäller,
som friskrifvits i Viborg, utan yrkade på att de i Stockholm skulle lara pa nytt.
Skr&na.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
