Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han dt v er kärn e 8 antal. de agrikola näringarna. -589
köpmännen och borgerskapet tillskansat sig all öl- och
brännvinsförsäljning.
Till ofvannämnda siffror bör ännu läggas antalet af de lägre
yrkesidkarne, af hvilka det 1676 fanns 10 fiskare, 12
dragare, 16 timmermän, 38 formän, 20 tjäruvräkare och 6
beck-brännare — utgörande således också de inalles omkring 100.
Under periodens sista kvartsekel synes — att döma af
1701 års mantalslängd — handtverkares antal hafva ansenligen
minskats ’). Särskildt uppgifvas de många eldsvådorna hafva
bragt hela denna klass af borgerskapet till ruin. 1701 nämnas
sålunda endast 76 handtverkare, hvilka i sin tjänst hade 27
gesäller och 20 lärpojkar — siffror, som häntyda på en
minskning af minst en fjärdedel.
I nära samband med handtverkslifvets utveckling i Viborg
under 1600-talet stodo ock stadens jordbruksförhållanden. Också
de hafva att uppvisa samma växling af uppsving och aftagande
som alla andra näringar. Ju mera handtverksståndet och de
lägre yrkesidkarnes klass, som städse måste lita till jordbruket
såsom binäring, ökades, dess mera tillväxte ock stadens
donationsjord i areal och nådde vid medlet af seklet sitt största
omfång. Sedan, när stadens ekonomiska utveckling började kväfvas
under merkantilsystemets tryck, såg densamma sig ock genom
reduktionen beröfvad största delen af sin jord.
Under 1600-talet hade staden fått sina donationer —
Pa-pula, Huhtiala, Talikka, Boikka, Räppä, Uskiniemi och
Kangas-ranta — främst för befästningsarbetenas skull. Under 1600-talet
begärdes och erhöllos sådana främst för handtverksnäringarnas
befordrande. Redan 1640 anhöll staden, som klagade, att den ej
’) Att för öfrigt hand t verksnäringen, liksom handeln, var stadd i aftagande
mot periodens slut, framgår ock af andra omständigheter. I)et förspordes tidtals
klagan öfver brist på nödiga handtverksmän, likasom dessa å sin sida klagade öfver
bristande arbete. Då det 1662 hette att nva bryggare och bagare ej, oaktadt
landshöfdingen påminnelser, blifvit tillsatta i de förra genom döden afgångnas ställe,
berodde det väl främst därpå, att ingen hade lust att åtaga sig dessa under
dåvarande förhållanden nog svàrskötta ämbeten. 1677 fanns i staden blott en enda
gammal sadelmakare, så att alla sadlar måste hämtas från Sverige och Narva. 168)5
synes staden, efter den förra kopparslagarens afgång, haft svårt att få en ny,
eftersom en sådan måste sökas ända från Torneå, ,,enär staden en sådan person och dess
handtverk behöfver". 1687 anhålla samtliga skomakare om lindring i
kontributio-nen, helst de omöjligen för medellöshet kunna densamma Itetala, enär de ej på lång
tid haft något arltete.
De agrikola
nit-ringarna.
Stadens
donationsjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
