Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
att icke blott näringarna utan ock förmögenheten, såsom liggande
grund, förräntade kapitaler o. s. v., skulle tagas i betraktande vid
taxeringen och uppsatte för de skattebetalande en ny ed, hvari
ingingo orden: „ieke något utelämnadt af det som beräknas bör".
Dessa ord fattades olika, än såsom afseende allt hvad en person
egde: gård, hus, lösegendom — ja, icke ett par vantar
undantagande, än såsom afseende endast verkligen räntebärande
egendom. Följden blef att skattebördan kom att fördelas ytterst
ojämnt, helst borgmästare och råd, som hade halfva handeln, nu
såsom förr, ville undandraga sig att deltaga i skattebetalningen
och välte hela lasten på det öfriga borgerskapet. En
gårds-egare, hvars hus taxerades till fulla värdet, ehuru därför, om
det realiserats, aldrig fåtts mera än fjärdedelen, blef sålunda
inom kort en ruinerad man. De fattigare åter, som måste
betala för allt hvad de hade i dagligt bruk, bragtes likaså till
tig-garstafven. Och dock inflöto skatterna ej till fullo. 1690 hade
staden en kronorest af 5,000 d. s. m. Den nitiske
landshöfdingen Lindhjelm bragte sedan, genom att noga öfvervaka
taxeringarna, småningom debet och kredit åter att gå ihop, men
innan periodens slut låg staden åter inne med en rest af 8,300
daler, som för alltid blef utestående.
För stadskassans räkning hade borgerskapet således —
såsom vi ofvan sett - icke några andra direkta utgifter än
mar-geldspenningarna, hvilka ej synas varit för detsamma särdeles
betungande. På sidan om den egentliga stadsbudgeten förekommo
dock några onera, som det ytterligare ålåg borgerskapet att
bestrida: nämligen dagsverksskyldigheten äfvensom| utgifterna för
brandväsendet samt vakt och vård.
Dagsverksskyldigheten var — såsom vi erinra oss — ett
gammalt onus, som i tiden varit mycket betungande, men synes
numera jämförelsevis sällan kommit i fråga. Då emellertid
något allmänt arbete, t. ex. brobyggnad eller a. d., förekom, egde
de s. k. kvartermästarne till dess utförande uppbåda samtliga
borgerskapet, som för ändamålet var indelt i rotar, hvar med sin
rotmästare. Kvartermästarne, hvilka också skulle se till att intet
„löst parti" från landet nedsatte sig i staden utan borgmästare
och råds vetskap och tillstånd, hade därjämte att vaka öfver att
borgerskapet äfven i öfrigt fullgjorde de allmänna skyldigheter,
som detsamma vid förekommande fall möjligen kunde åhvälfvas.
Hvad braudväsendet beträffar, torde hvarken stadskassan eller
borgerskapet under periodens tidigare skeden gjort sig några di-
[-Dagsverksskyl-digheten.-]
{+Dagsverksskyl-
digheten.+}
BrandvRsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
