Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
50 d. k. m., hvilket denne dock tyckte vara för litet. Men
råd-sturätten, dit målet vädjades, resolverade, efter mycket
censurerande och voterande: „emedan M:r Baltzar Mende ej kunnat
läka den skadan han sig att läka påtagit, utan skadan förvärrat
och ej förbättrat, ty kan denna rätten honom ej heller någon
förtjänt lön tilldöma" ’).
Ett stort framsteg i ortens medicinska förhållanden
inträffade i slutet af 1680-talet, då "Viborg genom regeringens
föranstaltande fick sin första egentliga läkare. Då utnämndes
nämligen 1689 Peter Gottfred 2) till s. k. „lands- och stadsmedicus"
på orten och erhöll därjämte af kronan 100 dalers tullfrihet —
1693 på magistratens anhållan ytterligare ökad med 100 daler
— för införskrifvandet af medicinalier. Gottfred kallades gemenligen
„doktor", ehuru han ej torde aflagt behöriga examina, men
uppges eljest hafva varit en ansedd och skicklig läkare. Han
efterträddes 1698 i tjänsten af Thomas Alphusius, som 1706 i Rheims
vann medicine doktorsvärdighet och lefde in på ryska tiden.
Såsom stadsapotekare nämnas under denna tid — förutom
stadsbarberarne, hvilka också hade rätt att införskrifva
apoteka-lier — Gottfrid Keichel, från år 1651, och Lorenz Greve, som
1688 på en hemresa från Tyskland afled på ett fartyg vid
Röd-häll. Därefter hade de nytillsatte lands- och stadsmedici,
Gottfred och Alphusius, äfven rätt att hålla apotek, för hvilket
ändamål de af kronan benådats med förenämnda 200 dalers
tullfrihet. Alphusius köpte 1707 Priemska gården, nuvarande
posthuset, vid Konungsgatan midt emot borgmästarn Fremlings, hvarest
han ock torde haft sitt apotek. Äfven deras näring säkerställdes
genom privilegier mot allt obehörigt intrång. Likväl klagade
Gottfred 1689, att en hustru från Åbo anländt till staden och
sålde allehanda små olieteter ur ett reseapotek bestående af ett
litet schatull med sex små rum 3), och 1703 fick Alphusius till
sin stora förbittring se, att den från Nyenskans flyktade
apotekaren Hasselbeck-Brandes utan några vidare privilegier företog
sig att vid torget inrätta ett eget apotek, det s. k. „skantska"
apoteket, som trots alla Alphusii protester länge egde bestånd.
’) R. p. »/, 1673.
a) Möjligen var doktor Dionysius Brnnet, som 16H7 nämnes i Viborg, ml an
austäld såsom landt- och stadsmedicus.
’) R. (). »/,., I6SSI.
Lands- och
stadsmedici.
Apotekare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
