Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
1 Det ser emellertid ut som om det nya läroverket och dess
lärare icke lyckats tillvinna sig någon högre grad af förtroende
från stadsstyrelsens och borgerskapets sida. 1659 beklagade sig
eloqventiæ lektorn Bartholdus Lacmannus hos Karl X, hurusom
„flera sträfva till att förstöra studiernas framgång och edert
kungliga gymnasii förkofran, att införa barbari och med all som
största gudlöshet nedtrampa all den lärdom, som bragt ära åt
edra förfäders välde" 1673 besvärade sig samtliga lektorerna
öfver sina missgynnares — troligen rådsherrarnas — stämplingar,
och 1691 heter det åter, att borgmästare och råd „nesligen
förakta, postponera och förringa" gymnasiilärarne -). 1693 skrifver
slutligen Bång: „det är så här i staden att en köpmanspojke
högre æstimeras än en litteratus; därför föraktas gymnasium och
dess lemmar". På ett annat ställe tillägger han, att magistraten
sidvördat K. M:s gymnasium, „i det den icke hållit sina barn
därvid, och jämväl retat sina borgare att göra detsamma" 3).
Främsta orsaken till stadsstyrelsens afvoghet mot lärdomens
representanter i staden synes ha varit gymnasiets och skolans
domsrätt, genom hvilken en stor del mål undandrogs rådstufvurättens
behandling. Redan 1654 beklagade sig magistraten häröfver:
borgarne hade svårt att i vanliga injurie- och gäldsaker få rätt
emot djäknarna; de blefvo vid forum gymnasiasticum ej hand-
grøcie lingvæ- och physices et matheinateseos-lektorn. Därtill kom 1096 ytterligare
en sjunde lektor, nämligen den i historia och politik. Dessutom fanns en direktor
musicæ, som beställde om cantu corali. Trivialskolans lärarstat åt«r utgjordes af
rektorn — såsom sådan fungerade intill 1659 gymnasiets cloqventiælektor —
konrektorn, hvilken dock tillsattes först 1696, tvenne kolleger och apologisten. Lönerna
vid gymnasium voro: primarius lektor 291: 11: 8, secundus lektor 277: —: 14,
eloqventiæ lektor 299: 11: 18, logices et pocseos lektor 299: 16: 14. græcje linguæ lektor
309: 15: 18, fysices et matheseos lektor 326: 15: 2, historiarum lektor (tillsatt 1690)
312: 12: 7, häri ock inberäknade resp. prebendeheminans räntor. Lönerna vid
skolan utgingo för det mesta ur djäknepengarna: rektor 350 dr k. ni. äfvensom omkr.
70 daler „skolgeld" och 50 daler hyresmedel af staden, konrektor 300 d. k. m.,
hvardera kollegan 250 d. k. ni., apologisten 150 d. k. m. och 29 d. s. m. — Gymnasiet
låg troligen, i likhet med skolan, vid Nyportsgatan, eftersom denna gata dåförliden
kunde kallas än Gymnasii- än Skolegatan. Måhända hade det gamla stenhus,
hvilket för ej länge sedan ännu fanns å Frankenhæuserska tomten, fordom tillhört
någondera af dessa inrättningar. Troligen låg själfva gymnasiet i gathörnet, j>å
nuvarande Starckjohannska gärden.
’) Higt. Ark. VII, 96-97.
’) Leinberg. Handlingar rörande finska skolväsendet III, 175—183.
■’) Borg till K. M. **<t 1694 (Vib. Consist. 1614—1700; L. S.).
Biidets afvoghet
uiot lärarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
