Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skollifvet. den tyska skolan. 425
Dock hade djäknarne ock någongång sina fröjder.
Tillfredsställelsen öfver en uti gymnasiet sauditorier med heder framställd
„orationu föranledde till små „collatzer", där glädjen stod högt. i
tak. I lärosalarna genljödo ock stundom ännu vid högtidliga
tillfällen de gamla „carminalierna", utförda med ungdomlig
hänförelse. Stundom kallades ock djäknarne att musicera på
rektors eller förnämliga stadsboars bjudningar, där de infunno sig
uppsträckta i sina bästa kjortlar och med ^basunen" under armen.
De njöto af husets gästfrihet och undfägnades därtill med någon
liten „gåfva". Någon gång ställde de ock till — såsom
framdeles skall närmare beröras — s. k. komedier eller
teateruppvisningar, vid hvilka tillfällen de voro dagens hjältar.
Utom vid dessa tillfällen kommo stadsboarna sällan i någon
annan beröring med djäknarna, än då dessa uppvaktade dem med
sina sånger för att tigga åt sig en slant. Borgerskapet kunde
ännu intressera sig för trivialskolan, som var en fortsättning till
stadens gamla medeltida skola; handlanden Frese, skaldens fader,
verkade mycket för dess bästa, borgmästare och råd bestodo
t. o. m. åt skolan ett nytt golf och en stor kateder på stadens
bekostnad. Men gymnasiet egnade de, att döma af Bångs ofvannämnda
ord, vida mindre uppmärksamhet, om de ej rent af förbisågo
detsamma.
Den insinuation, som Bång framkastat, att borgerskapet ej
ville sätta sina barn i statens skolor, vann en viss betydelse
därigenom, att det i staden fanns ett privat läroverk, som synes
vunnit stadsboarnas stora förtroende, nämligen den tyska skolan.
Tyska skollärare nämnas under hela perioden i staden men
först på 1690-talet synes denna läroanstalt så till vida blifvit
fast, att staden öfvertog dess underhåll. Där lästes icke latin
och öfvades icke bokliga konster, utan ungdomen informerades
allenast i tyska språket, räknande och skrifvande. Läroverket
synes dessutom varit en samskola, enär det ock frekventerades
af flickor, t. ex. år 1700 af fransyska köpmannen Lafleurs och
juveleraren Groumeliers döttrar.
Konsistorium, som med oblida ögon betraktade denna kon-
’) Säsom tyska skollärare, hvilka aflönade af borgerskapet, egentligen voro
stadens tjänstemän, nämnas under perioden: Paulus Trauzelius (nämnes intill 1638),
Paulus Schwager (nämnes 1644—1647). Paulus Trutzelt, måhända identisk med
nyssnämnda Trauzelius (1650), Henrik Stämmer (1670—1680), Joachim Bräsch 1688-1691)
och Jakob Rampau (1698—inpå ryska tiden).
D«n tyska
skolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
