Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
nom Gezelius d. y:s tillskyndan, och sitt stora arbete
„Chronolo-gia sacra" (1690). Historien representerades af lektorn Johannes
Casparides Eachlitius († 16B7), som 1631 i Riga p& latinsk vers
utgaf sin oration öfver „Yiborgs skolrektorer före reformationen";
filosofin af biskop Petrus Laurbecchius († 1705), tidigare som
professor utgifvare af en kommentarie öfver Aristoteles’ poetik;
kronografin af Henrik Chemnerus, som 1619 i Stockholm lät
trycka sina tolf kalendariska tabeller. Språkvetenskapen hade
sin målsman i lektorn Mathias Martinius († 1728), hvars „ finska
vägvisare" för alla dem, som ville lära sig finska språket, 1689
trycktes i Stockholm. Vältalare voro, förutom Carstenierna,
Siikaniemi pastorn Samuel Reuter och lektorn Bartholdus Lacmannus
(†† 1679), d®n förra på det andliga, den senare på det världsliga
området. Poesin och dramat slutligen fingo sina odlare i
Johannes Sigfridi, som 1619 utgaf „Gåås kong, een lustig och
kortvilig poetisk dikt om Mårtensgås, försvenskad", och Petrus
Carstenius († 1712), som 1674 författade sin ryktbara skolkomedi,
„det himmelska consistorium", där rättfärdigheten, strängheten,
mildheten, nåden, m. fi. allegoriska personer anställa undersökning
och fälla dom i anledning af „våra första föräldrars ynkeliga affall".
Till raden af dessa litteraturens idkare hafva vi slutligen
att tillägga tvenne infödda viborgare, Georg Haveman l), som
under sin studietid vid universitetet i Dorpat 1694 utgaf en af
varm känsla för hemorten inspirerad dissertation om Viborg, ur
hvilken många upplysningar till stadens äldre historia stå att
hämtas; äfvensom Jakob Frese, hvilken efter flykten bosatte sig i
Stockholm, där han strängade sin stämningsfulla lyra och bl. a. i ett
af äkta viborgsk patriotism genomandadt fägnetal 1715 hälsade
Karl XII vid hans återkomst från Turkiet. Han var sin
samtids främsta skald och nådde, särskildt hvad formens välljud
beträffar, längre än någon annan af den karolinska tidens diktare 2).
På tal om litteratur och vetenskap må här ock nämnas, att
tillgången på böcker, om också ännu ytterst ringa, redan var
’) Georg Haveman var son till rftdmannen, slutligen handclsborgmästaren,
Henrik Haveman och Anna Mums. Kallas senare sekreterare’1 († före 1727).
’) Jakob Frese, född omkr. 161)0, † i Stockholm "/, 1729. Föräldrar:
rftdmannen Jockim Frese och Barbara Ruuth. Han flyttade efter fiendens infall till
Stockholm, tjänstgjorde först i konungens kansli och blef 1724 kanslist i
kammarexpeditionen. Han utgaf: „Andlige oc.h Verldslige Dikter" (17261, ,,Korta [Sedeläror", „NÄgra
Poetiske Samblinger" och „Passions-Tankar" (alla dessa 1728), „Verser i sjukdom
vid åtskillige vfthr-tider", dikter, skrifna en hvarje vår under ftren 1712—1728.
28
Böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
