Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
förekrifvande af böcker och skrifmaterial. Från denna tid var
stadens bokbindare tillika dess bokhandlare, men klagan förspordes
ofta öfver att hans lager var alltför klent för att motsvara
behofvet. Särdeles hade gymnasii- och skolungdomen svårt att
komma sig till nödvändiga läroböcker och måste ofta öda dyrbar
tid på afskrifvandet af sådana. Icke ens papper stod alltid att
fås hos bokbindaren-bokhandlaren. 1652 skrifver Per Brahes
fogde Hans Bomgart till sin husbonde från Viborg: „jag kan ej
få ett ark papper i staden, fastän jag gåfve en dukat för arket" l).
För att afhjälpa den brist, som i allmänhet rådde både på
tryckalster och skrifmaterial, började man i Viborg kort efter
gymnasiets inrättande umgås med planer på åstadkommandet af
ett eget tryckeri i förening med ett pappersmakeri. Bedan 1650
hade man till K. M. ingått med någon ansökan i sådant syfte.
Men K. M. gaf till svar att „med trycket finge anstå", lofvande
endast att gymnasiet skulle få alla dupletter från konungens
bibliotek äfvensom någon lägenhet vid en ström till
papperskvarn, — ett löfte som knappt nog torde infriats. Den 5/i0 1667
utfärdades emellertid för gymnasiet privilegium på ett boktryckeri,
under villkor „att det skulle bli rätt användt, idkadt och brukadt
till sådant arbete, som nyttigt och gagneligt är och icke öfvas
till något missbruk med onödiga och förbjudna saker, skrifter
och böcker". Särskildt framhölls att officinen borde vinnlägga
sig om andliga, historiska och andra goda böckers version på
finska tungomålet. Dock ledde ej heller detta löfte till önskadt
resultat. Den 2/10 1675 resolverades tvärtom att med tryckeriet
finge anstå till bättre tider. Först 1688 kom — tack vare
främst biskop Bångs energi och såsom det synes på hans egen
bekostnad — det viborgska tryckeriet, det tredje i landet,
verkligen till stånd. K. M. hade ånyo, sedan också landshöfdingen
Johan Creutz varmt förordat saken, bifallit till dess inrättande
för gymnasiets räkning li;/4 1688, under förmaning „att där intet
det allra ringaste trycktes, som intet först skall gifvas K. M:s
kansli tillkänna och approberas." Men af det afsedda
pappers-makeriet blef ingenting. Då Petrus Carstenius ] <393 anhöll
därom, fick han ett bestämdt afslag, enär kvarnen vid Alasäiniö
icke kunde för ändamålet afstås.
’) Meddeladt af d:r P. Nordmann. — En l>ok pap[ier kostade 1043 och 1001
24 öre k. ni. — 1 dukat = 8 daler.
Tryckeriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
