Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÖRD FESTGLÄDJE. ÖFVERFLÖDSFÖRORDNINGAR.
489
celebra tumultet på Didrik Barkhusens bröllop 165*2. Bland
gästerna befunno sig ock den svenske justitieborgmästaren,
„hyr-lingen" Johan Plantin äfvensom tullinspektören Henrik Gudrath,
hvilken, såsom förut omnämnts, försvurit sig åt Cröell som
Pilatus åt Herodes. Den förre, som kanhända ej så noga beräknat
huru många skålar han tålde, blef så småningom något »rolig i
sina affekter", »rifvandes ock några jungfrurs perlekransar från
hufvudet, dem så handterandes att de måtte gråta i hans
händer". När sedan tullnären Gudrath skulle dricka honom till,
kastade han glaset i golfvet. Det blef uppståndelse i salen.
Fruntimren blefvo oroliga. Mårten Mums’ svärmor skyndade till
sin måg och sade: »vi vele gå hem, kanske om man längre
dröjer, så följer något däraf". Gudraths hustru kom ock för att
medla mellan de stridande, men borgmästaren tog hennes
spetsmössa, satte den på sitt hufvud och svängde om med frun i lustig
dans. Ännu när gästerna började gå, »kontinuerade Plantin uti
ölstaten" och blef slutligen af barberaresvennen och några andra
»pojkar" omkullränd i ett allmänt tumult, »där han såväl som
hans tjänare under och öfver med hvarandra lågo" 1).
Men en så allvarsam orsak, som olika partiståndpunkt,
behöfdes visserligen icke för att vid festliga tillfällen bringa
1600-talets herrar ur jämnvikten. På ett bröllop 1666 hade polacken
Adamkovitz, som då innehade Yxpää, blifvit högeligen
mankerad på Elias Haraldsson Stare, som suttit »opasslig och nykter",
när den förstnämnde föreslagit »alla kavaljerers skål." Förgäfves
tillropade Adamkovitz den sittande på latin: »staudo pede".
Denne rörde icke på sig. Sedan föreslog Adamkovitz en skål
för riksmarsken, men också den undandrog sig Elias Haraldsson,
menande att Adamkovitz ej vore någon värd, »som sådana skålar
med särdeles ceremoni hade att begynna". Den hetlefrade
polacken flög upp med svärdet i hand, ropande »her upp, her upp" och
ett tumult uppstod, som med möda ficks bilagdt -).
Då nu sålunda de stora gästabuden vid bröllop och
be-grafningar ofta gåfvo anledning till excesser och rättegångar,
hade magistraten »för att stadspolitien må förbättrad blifva"
erhållit tillstånd att utfärda särskilda ordinanser rörande bröllop
och andra gästabud. Detta medgafs så mycket hellre, som ju
’) R. p "/, Kiö3 och följ.
*) R. p. ’V, 1605.
[-öfverflMsfSr-ortlningar.-]
{+öfverflMsfSr-
ortlningar.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
