Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
Äfven de förnämsta representanterna för stadens damvärld
framträda belysta i detta illustrerande panorama. Vi hafva
redan nämnt den rika Katarina Valleriansdotter, som tre gånger
var änka, sist efter Mårten Mums, hvarför hon ock vanligen
kallades rätt och slätt blott „Mumskanu, i enlighet med dåtida
bruk att benämna fruarna med männens namn utan vidare
titulatur t. ex. Bartold Ruuthska, Peter Thesleffska o. s. v.
Hon gjorde sig känd för den benägenhet, hvarmed hon
skattade åt tidens lyx. En annan fru, som lät mycket tala om sig,
var Katarina Lehusen, som, sedan hon först varit gift med den
rike Peter Frese och därpå med biskop Bjugg, „hvars skulder
voro lika många som hans hufvudhår", slutligen slog ur brädet
sin egen styfdotter och bragte under oket stadens värsta
brus-hufvud, Bartold Ruuth, hvilken efter den betan sades hafva blifvit
mycket spakare än förr. Ett tredje remarkabelt fruntimmer var
fru Agneta Rosenbröijer, som yfdes öfver att vara gift med en sådan
„kavallör" som öfverstlöjtnanten Petter von Gerdten, hvilken hotat
att taga lifvet af borgmästaren Plantin och stöta ned biskopen
i koret. Hon var för öfrigt icke sämre än hennes man och
förklarade resolut till svar på magistratens hot att låta stänga hennes
krambod, att hvem helst som vågade ett sådant försök skulle
ligga död för hennes fötter. Får man tro Paul Moij, voro
1600-talets damer i Viborg öfver hufvud, ehuru dejliga till sin
skapnad, likväl något svåra att komma till rätta med eller såsom han
uttrycker sig „föga älskansvärda", hvilket han tillskrifver deras
böjelse för starka drycker.
Vi hafva i det föregående redogjort för Viborgs stads
utveckling i materiellt och andligt afseende under 1600-talet och
funnit, att staden under denna tid nått en efter förhållandena
hög grad af blomstring. Nybyggd så godt som helt och
hållet prunkade den med en mängd nya stenhus, af hvilka
några i komfort och prakt föga torde eftergifvit dem i
hufvudstaden Stockholm. Dess borgerskap hade tillvuxit genom
inflyttningen af intelligenta och kapitalstarka utlänningar, som
fullt motsvarade sin tids fordringar på affärsmannaduglighet.
Dess invånarantal hade fördubblats mot hvad det varit under
af silfver, hvilket förärats honom af generalmajor Stålhandske, skulle det få
,,uppsmältas på hans ögonsten". „Ingen hvarken andlig eller världslig, kvinna eller man,
nykter eller drucken, det vare sig hvem det är, skulle mera få förevita honom för
deuna sak".
Stadens
aJI-mKnna Utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
