Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
rättande o. s. v. — varit tillräckliga att åter gifva ny fart åt
utvecklingens gång, om icke dess värre omständigheter, som ingen
kunnat räkna med, plötsligt hade inträdt och liksom med ett
slag afklippt resultatet af generationers oförtrutna ansträngningar.
Allt sammanfattadt måste vi emellertid beteckna 1600-talet
såsom ett af Viborgs lyckligaste tidskeden. Till och med då
stadens förvärfsmöjlighet var begränsad genom kompanierna,
kunde dess borgerskap likväl räkna på en säker årsförtjänst af
mer än 60,000 d. s. m., dels i kontant, dels i växlar på Holland.
Det förefaller troligt att staden, trots all klagan, äfven om dess
handel varit absolut fri, icke under dåvarande förhållanden
kunnat förtjäna synnerligen mycket mera. De goda ekonomiska
förhållandena i förening med den under hela århundradet — på
ett enda undantag när — fortgående freden tryckte
omisskännligt sin prägel på lifvet i staden. En känsla af oberoende och
frihet, ytterst härfluten ur den svenska samhällsordningens fasta
grund, karaktäriserade dess invånares handlingar och tänkesätt.
„Vi äro Gudi lof" — yttrade engång en 1600-talets viborgare,
då han hotades med en olaglig åtgärd från myndigheternas
sida, — „boende uti en privilegierad stad och rätten
underkastade, därtill edsvurna borgare, som njuta lag och rätt; ty
eljes plägar man säga i gement tal: „att våld plägar man med
våld styra" ’).
Vid sidan af denna känsla af oberoende gick en fri och
glad syn på tingen, ett drag af kosmopolitisk världsåskådning,
en följd af det rörliga lifvet i staden, hvilken räknade så många
„främmande" bland sina borgare och underhöll en så liflig
förbindelse med utlandet. De tillströmmande rikedomarna
framkallade därjämte uti det dåtida Viborg, där Merkurius helt och
hållet tagit spiran af Mars, en viss benägenhet för yppighet och
lyx. Vi hafva redan anmärkt att Viborg på 1600-talet
betraktades såsom en glad stad och vilja blott tillägga, att
njutningslystnaden under de goda tiderna i början af perioden så tog
öfverhand, att en och annan allvarlig betraktare undrade öfver
att icke hela staden i anledning däraf „hafver sjunkit och
undergått" 2).
’) R. p. "/, 1650.
’) B. p. »/„ 1638.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
