Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landskapsmötet 1657. 450
företräddes af endast fyra representanter ’), stora svårigheter vid
beviljandet af det dubbla båtsmanshållet. I sitt slutliga svar,
dateradt den 11 juli 1657, förklarade sig borgarne likväl
redo-bogna därtill „ändock den för detta beviljade
båtsmansfördubblingen bland andra många besvär, hvilka nu vore långsamt att
upprepa och än anligga, trycker staden och dess borgerskap intet
ringa, i det att mestadelen af de tiilökte båtsmän äre för annor
medellöshet tagne af stadens edsvurne borgare, hvarigenom ock
eljest att många för påkommande tunga i denna varande fejdetid
hafva gifvit sig i kronans enskilda tjänst, borgaretalet mycket
är förminskadt vordet, så att de nuvarande borgarne dubbelt
emot förut måste utgöra till de 1,000 d. s. m. fyllnad, som till
båtsmans- och lådjehållande af staden årligen utgöres".
Begeringens anhållan att borgerskapet i Viborg skulle utrusta ryttare
afslogs däremot helt och hållet: „ty när den skadan och besvär
denne staden nu af detta ryska kriget härtill tagit öfverväges,
så kan bevisas, om så fordras, att den stiger öfver 10,000
riksdaler". Borgerskapet tillägger i sitt svar vidare: „när Narvas
villkor samt städernas här i Finland jämföres med Viborgs villkor
och besvär, så finnes stor olikhet, som nogsamt kan bevisas" 2).
Härmed hade borgerskapet uttryckt sin ståndpunkt i afseende
å krigsfrågan. Det ansåg sig redan hafva uppoffrat tillräckligt
och tyckte att kronan nu, utan dess vidare betungande, kunde
draga försorg om försvaret. Det ville återgå till sina
vanliga förhållanden, och till dessa hörde såsom ett oundvikligt
korol-larinm: fejden emellan rådet och borgerskapet. Då magistraten
för att tillmötesgå landshöfdingen uppmaningar yrkade på
fortsatt tjänstgöring på vallarna, reste sig borgarne mot ett sådant
„förtryck" och stadskaptenerne sände skymfeligen borgmästares
och råds order tillbaka. Bådet måste tillstå sin vanmakt och
skref helt lakoniskt åt landshöfdingen: „borgaren vill råda mer
än magistraten i staden, och när så sker är illa", hvarpå
landshöfdingen lika kort svarade: ^frågandes: hvi de icke sådant
förekomma. Så bör icke tillgå". Men hvad stod att göra?
1600-talets myndiga borgare läto ej kommendera sig mot sin vilja :i).
’) På denna viborgska landtdag representerades staden af rådspartiets yppersta
män, borgmästaren Lorens Mårtensson och rådmannen Justinns von Broken samt
handelsmännen Hans Schmidt och Hans Schlegel.
*) Ignatii», Finlands historia nnder Karl X Gustafs regering, sidd. 118—119.
’) Ii. p. "/, 1657.
29
Borgerskapets
motstånd mot
magistraten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
