Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4(1(5 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
Kurlands eröfring, o. s. v. Victoria följde på victoria, det
officiella jublet steg allt högre, den populära chauvinismen hade
inga gränser.
Men småningom fick man anledning att något justera sina
åsikter i fråga om kriget. Konungen, som ntblottat landet på
dess krigsfolk, dröjde år efter år i Polen och krigets åskor
började mullra på allt närmare håll. Nöteborg kapitulerade 1702
och därmed var en af Viborgs skyddsmurar fallen. Man började
ana att Sverige, trots sina segrar, ej var jättekampen vuxen, och
en blick på de stora broscher, som vanställde såväl
Pantsarlaks-som Äyräpääbastionerna, var egnad att hos hvarje tänkande
medborgare väcka allvarsamma farhågor för stadens framtid. Oron
spred sig i allt vidare kretsar och — såsom vanligt är i
kritiska tider — gaf den sig till en början tillkänna genom
olycksbådande profetior i anledniug af hvarjehanda järtecken man trott
sig se. Nyårsaftonen 1702 iakttogo flera personer i Viborg „ett
stort himmelsken norrut som trenne eldstoder eller torn, af hvilka
en var längre och större än de andra", och en tid därefter
förnams i Kexholmstrakten ett lika oförklarligt buller af skott,
trummor och trumpeter i luften 2). Sådana spökerier togos då
för tiden på allvar och de onda aningarna växte med hvarje dag
i styrka. Och de som voro tillräckligt upplysta för att ej tro
på gemene mans skrock hade uti förhållandenas allmänna
gestaltning skäl till ännu värre farhågor. Ifall icke K. M. „med
hugnad och glorie" snart skulle komma från Polen och ila dessa
orter till förlossning, vore — förutspådde Lindhjelm — „allt på
denna sidan förloradt och för Finland föga räddning, helst
anstalterna här icke voro sådana, att fienden stort behöfde till dem
reflektera".
Dess värre besannades dessa farhågor alltför snart. Året
1703, hvars ingång man emotsett med sådan ängslan, blef på
sätt och vis en vändpunkt i krigshändelsernas gång, för så vidt
det gällde dessa orter. Nyen föll, fienden visade sig för första
gången under detta krig inom landets gränser — ja en söndag
uppstod i Viborg, i kyrkan, en formlig panik i ar ledning af ett,
„alarmerande spargement" att ryssarne redan voro i full anmarsch
’) Niigra förhållanden i Viborg under stora ofredens första skede af Gabr.
Lagus, sid. 4.
*) Ofvan anförda arbete, sid. 0.
V&xande
far-hftgor.
Viborg inyo en
ffrftnsfästning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
