Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4(1(5 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
terier på Siikaniemi mycken skada. Juel hörde under sina
promenader i löpgrafvarna, att natten förut genom en från staden
ur fyra kanoner på en gång afskjuten salfva dödats och sårats
icke mindre än 30 man, och Lybecker påstår i ett bref af den
27 maj, att fienden redan då hade förlorat 2,000 man genom
det starka skjutandet från fästningen äfvensom genom utfallen.
För att fylla brescherna hade man till hands timmer, hampa och
andra materialier, och under det mördande projektilregnet
reparerades i hast mången skada.
Men alla ansträngningar voro förgäfves i anseende till
fiendens stora öfvermakt och de viborgska fästningsverkens ringa
motståndskraft. Ödeläggelsen både på slottet och på stadsmuren
antog snart sådana proportioner, att inga krafter mera räckte
till för skadornas reparerande. Redan i början af maj, förr
än ryssarne erhållit förstärkningar, hade kanslibyggnaden å
slottet blifvit nedskjuten och arklihuset antändt genom en bomb.
Till all lycka hade ammunitionen dagen förut blifvit
transporterad till staden, eljest hade en explosion varit att befara, som
kunnat spränga hela den åldriga borgen i luften. Men värst af
allt var, att den mot Siikaniemi och sjösidan vettande
stadsmuren alls icke var egnad att motstå ett sådant eldprof som det,
för hvilket den nu var utsatt. Den var nämligen alla Stobæus’
reparationer till trots så dålig, att Juel, som efter stadens fall
besåg de delar af densamma, som ännu voro kvar, sade sig aldrig
hafva sett någonting sämre och högeligen förvånade sig öfver
att icke Apraxin, medan isen ännu låg, tagit hela staden med
stormande hand, då ryssarne, enligt hans mening, hade sluppit
med långt mindre förluster. Fienden, som emellertid väl synes
känt till denna fästningens „svaga sida", riktade också — såsom
vi redan nämnde — sitt hufvudangrepp på densamma 1). Följden
blef, att innan kort hela mursträckan från Ringporten ända bortom
Håkansporten, på en längd af mer än 700 alnar, var så godt
som totalt bortsopad. På marken kvarlåg endast en massa grus
och stenar, som med lätthet „kunde öfvergås och ridas". Också
fästningsverken i sydost, särdeles Kronravelinen och redutten vid
Åyräpääbastion, voro illa skadade af fiendens eld. Härtill kom
ytterligare, att äfven garnisonen blifvit starkt decimerad, så att
’) Vidstående bild af Viborgs belägring 1710 är reproducerad efter en i
Eremitaget i S:t Petersburg befintlig teckning.
Den stora
breschen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>